- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 18 (1898) /
342

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

honom öfver ögat, medförde en så ögonblicklig död, att icke den
ringaste rörelse förmärktes. Hade jag ej sett blodet spruta fram som.
en röd stråle, skulle jag nästan trott, att mitt skott varit en dröm.
Först sedan blodet smält bort snön under hufvudet, sjönk detta
något ned.

Eget nog var fortfarande ingen drifis i sikte, ja ej ens från öns
högsta delar såg jag någon sådan förrän den 17 augusti, och då
endast såsom en smal strimma i nordost. Min afsikt hade varit att
från Kung Karls land bege mig till Franz Josefs land för att söka
efter Andrée, enär jag i Advent Bay erhållit den — såsom det
sedermera visade sig oriktiga — underrättelsen, att Wellman icke lyckats
komma dit. Men den 12 fingo vi syn just på den från Franz Josefs
land återvändande ångaren Frithjof och erforo då af kapten Kjeldsen,
att han undersökt hela södra delen af Franz Josefs land så långt
isen detta tillät. Han hade varit såväl vid Lkigh Smiths hus som
Jacksons hus utan att finna spår af Andrée. 1 Så mycket jag än
personligen hade önskat och gladt mig åt att få komma till Franz
Josefs land, ansåg jag mig under dessa förhållanden icke böra gå
dit, enär jag påtagligen ej kunde göra något för Andrée och vid denna
sena årstid och de där rådande isförhållandena endast riskerade en
instängning till intet eller föga gagn. Då vi lämnade Kung Karls
land på natten den 17 augusti, lät jag därför sätta kursen norrut
mot Hvita ön. Lika glädjande det hade varit att komma till Kung
Karls land, lika angenämt var det för öfrigt — när arbetena nu
voro afslutade — att komma därifrån. Ty farvattnet var så orent
och ankargrunden så dålig, att det med de häftiga omslag i
väderleken, som nu börjat inträda, var mer än riskabelt för vårt fartyg
att där ligga kvar. Det var ju med knapp nöd, som vi den 11
augusti undgått att drifvas på land, och vi måste söder om ön
fram under ständiga lödningar bland därvarande grund, hvarvid så
hastiga växlingar i djupet som från 20 till 6 famnar stundom
före-kommo.

Redan den 18 augusti på morgonen syntes förut en egendomlig,
hvälfd ljusning genom den disiga luften. Längre fram på förmiddagen
syntes denna allt mera bländande ljusning verkligen lik land, detta
så mycket mera som det såg ut, som funnes det en isbräcka vid dess
fot. Men luften blef tjockare, och nu tycktes den förmodade isbräckan
varå det verkliga landet, långt, långt borta, och ljusningen endast en
mofovägg öfver detsamma. Men så vek dimman undan, och där låg

1 Jämför denna årgång af Ymer, sid. 238.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1898/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free