Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mar) till den s. k. guaicurû-gruppen, dock med undantag af
chirigua-nos i sydliga Bolivia, som höra till guarani-folket, och guan&s vid
Måtto Grossos sydgräns, hvilka räknas till den i Brasilien vidt
kringspridda nu-aruak-gruppen. Från några chaco-stammar, t. ex.
abipones (kända genom pater Dobritzhofers klassiska beskrifning) och
mocovies, är språket tämligen noga kändt, i synnerhet
mocovl-dia-lekten, öfver hvilken en missionär i vårt århundrade, pater Tavolini,
efterlämnat mycket fullständiga anteckningar, som möjliggjort en
grammatisering och noggrann jämförelse med andra urspråk i
Sydamerika. Sålunda har det befunnits, att mocovi, öfverensstämmande
med det geografiska läget, står som en mellanlänk mellan ketchua
(Bolivia) och guarani (Paraguay), men dessa tre språk synas för ögat
så olika genom sina skiljaktiga prefix, suffix och konsonantbyten, att
det ena säkert ej är lätt att förstå, äfven såsom talspråk, för dem,
som tala de andra.
Antalet indianer i El chaco kan man naturligtvis ej ens
approximativt beräkna, men att de uppgå till åtskilliga tiotusental, torde ej
vara osannolikt, i betraktande af områdets storlek och berättelserna
från vissa expeditioner, som sett vildar församlade i tusental. I den
paraguayiska delen af El chaco torde det största antalet oberoende
indianer hafva sin tillflyktsort.
Hos indianerna i det inre af El chaco har man anträffat små
odlingar af majs, bomull m. m. De hafva äfven en mängd husdjur,
såsom får, getter, kor, hästar, mulåsnor. Personer, som från Puerto
Casado förföljde indianska boskapstjufvar långt in i vildmarken,
påträffade »tolderias», där utmärkt vackra kor och oxar funnos, en del
stulna, hvilket i Sydamerika ses af egarens inbrända märke, men andra
utan märke och således uppdragna af indianerna själfva. Det är för
öf-rigt i viss mån berättigadt att kalla dessa vildar »nomader», då de,
för att uppsöka tjänligt bete, utan tvifvel emellanåt måste flytta sina
tältläger. Deras hufvudsakliga näringsfång är dock jakt och fiske,
liksom hos deras kusiner, de nordamerikanska rödskinnen, hvilket
tillräckligt förklarar deras kringströfvande lefnadssätt.
En stor del af chaco-indianerna står numera i fredligt och
förtroligt förhållande till sina »civiliserade» grannar, de kristna. Stora
skaror arbeta under en viss del af året i sockerfabrikerna, t. ex.
Las Palmas; andra låta lega sig till skogs* och palmhuggning eller
utföra andra arbeten vid hamnarna längs Paraguays båda stränder,
såsom att inlasta ved (ångmaskinsbränsle) på större och mindre flod-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
