Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
falskade perser och andra pretendera också att vara profetens
afkomlin-gar. Sejidernas antal uppges högst olika. Det lägsta talet har jag
funnit hos Sikvers (1892), omkring 50 000. Sven Hedin i
Nordisk Familjebok (1888) anslår dem till omkring 150 000, hvaremot
Morgan (1894) säger, att det finnes i Persien minst en million
sejider.1
Det persiska språket framträder redan hos Ferdusi omkring
1000 e. Kr. med alldeles samma former som än i dag. Den enda
förändringen är, att arabiskan utöfvat ett ständigt växande inflytande
på såväl språkbruk som ordförråd. Som folkspråk talas persiska
öfver hela Persien, med undantag af Åserbejdsjan, där turkmeniska
är rådande. Dessutom talas persiska på västkusten af Kaspiska hafvet
till Bakû och nyttjas som det finaste skrift- och umgängesspråket af
bildade muhammedaner i Turkestan, Afghanistan och Indien.
Söder och sydväst om Kaspiska hafvet finnas några stammar, som
tala från persiskan mer eller mindre afvikande dialekter och som af
somliga forskare anses bilda en särskild grupp af den iranska
famil-. jen.2 De äro mazenderani i Mazenderan, ghilaki i Ghilan och talisjerna
i Talisj.
Kurderna finnas i nordväst och väster i de till turkiska
Kurdistan angränsande delarne samt i ej obetydligt antal söder om
Atrek. De utgöra tillsamman omkring 675 000. De persiska
kurderna äro måhända af en annan stam än det likbenämnda folket på
det turkiska området, ty de synas vara kortskallig, hvaremot de
senare äro långskalliga.3 Till karakter och seder äro de dock
hvarandra lika. De äro högväxta och kraftiga och erinra med sin ljusa
hy förvånande mycket om germanerna. De äro trofasta, tappra och
ridderliga samt anses för de bästa soldaterna i sjahens här. Men
de äro också mycket begifna på röfveri och lefva i oupphörliga
fejder sinsemellan, hvadan de ej bilda någon politisk enhet. De voro
fordom alla nomader, men börja nu bosätta sig.4 Deras språk är
den med persiskan besläktade kurdiskan.
Nära kurderna stå lurerna/ som bo söder om dem, i Luristan.
Deras språk är en dialekt af kurdiskan. De äro mindre civiliserade
än kurderna och äro alla nomader. De skattas till omkring 240 000.
Baktiarerna i Luristan och angränsande delar bilda visserligen
genom sitt språk, en afart af persiskan, liksom genom lefnadssätt och
1 Sievers, sid. 369; N. F. (Persien); Moroan I, sid. 63. — * * Morgan I, sid
51; N. F. (Persiska språket). — * Sievers, sid. 863. — * Morgan I, sid. 50. —
* Curzon II, sid. 274; Morgan I, sid. 50.
Ymer, 1899.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
