Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligt, att en kall vinter skulle kunna framkallas också af andra
orsaker än de ofvan anförda. Jag kar likväl icke kunnat konstatera
något sådant fall. En annan åsikt uttalas emellertid i följande af
H. E. Hambèrg1 gifna framställning. »Under sådana vintrar, då
hufvud-minimet för det låga lufttrycket befinner sig söder om Island, beröres
vår världsdel föga däraf. Vindarne blifva då förhärskande ostliga,
d. v. s. landvindar, och medföra en afkylning i stället för en
uppvärmning af kusterna. Den rysk-sibiriska kölden sprider sig under
sådana vintrar öfver vårt land och kan till och med delvis isbelägga
hafvet vid dess annars blida västkust.»
Ått kölden på vår halfö skulle komma med ostliga vindar från
Sibirien och Ryssland, i stället för att, såsom jag påstått, framalstras
genom halföns * egen värmeutstrålning, är visserligen icke i och för
sig otänkbart. Men så vidt jag kunnat utforska, står den åsikten i
afgjord strid med iakttagna fakta. Visserligen är det blott tre kalla
vintrar, som jag kunnat noggrannare studera, nämligen 1874—1875,
1880—1881 och 1892—1893, men under ingen af dem kom kölden
med vinden österifrån. Hade så varit fallit, borde för det första
kölden i västra Ryssland och i Finland varit afgjordt starkare än
hos oss, men nu var det i stället tvärt om. Vidare var, såsom
iakttagelserna från svenska, finska och ryska fyr- och kuststationer visa,
luftens temperatur öfver Östersjön och Bottniska viken ännu i februari
många grader högre än i det inre af vår halfö. I januari 1881 var
medeltemperaturen vid Bremö fyr — 6,9, men i det rakt väster därom
liggande Sveg — 12,1 och i det rakt väster om Sveg liggande Tonset
(vid södra köldcentret) —17,0; vid Skälskärs fyr (n. om Åland) var
medeltemperaturen blott — 5.o, men rakt väster därom, i Falun,
— 10,9 och ännu längre västerut på ungefär samma breddgrad, i
Eidsvold, — 12,6°. I februari 1893 var medeltemperaturen vid Bremö
— 13,5, i Sveg —16,3 och i Tonset — 17,6; vid Svenska Högarne
— 10,o samt rakt väster därom i Stockholm — 10,4 och i Västerås
— 12,o 0. s. v. Slutligen voro vindarne, särdeles på kusten, svaga
och växlande, förhärskande nordliga, lika ofta nordvästliga som
nordostliga. Under januari 1881 rådde svaga västliga till nordliga vindar
både i Sverige, Norge, Finland och ryska Östersjöprovinserna. I
alla tre fallen voro Skandinaviska halföns båda köldcentra, särdeles
det norra, starkt utbildade. Åsikten om den rysk-sibiriska kölden
såsom orsak till någon af våra kalla vintrar torde således vara en
obestyrkt och osannolik hypotes.
H. E. Hamberg, anf. ställe, sid. 8.
)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
