Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste spela hufvudrollen vid alla stora och långvariga
väderleks-förändringar. Nu är det sannolikt, att solytans temperatur och däraf
beroende utstrålning är underkastad periodiska växlingar, samtidiga
med perioden i solfläckar och solfacklor. Köppen har visat, att
medeltemperaturen inom tropikerna åtminstone från 1820 till 1854
varierade ganska regelbundet efter solfläcksperioden, med maximum
omkring solfläcksminimum och minimum omkring solfläcksmaximum.
Amplituden utgjorde omkring 1° C. En dylik värmeskillnad i
medeltal för ett helt år öfver nära halfva jordytan (heta zonen utgör 40 %
af hela jordytan) representerar en ofantlig värmesumma och måste
därför nödvändigtvis inverka på det allmänna atmosfäriska
kretsloppet. Vid högre temperatur inom tropikerna borde passaderna bli
starkare och således äfven golfströmmen ; vi borde få blida vintrar.
Tvärtom vid lägre temperatur. Emellertid kan svårligen något
tydligt utprägladt samband uppvisas mellan solfläcksperioden samt våra
blida och kalla vintrar, om också antydningar finnas till ett dylikt.
Måhända kan detta förklaras så, att det värmeöfverskott, som under
ett visst år uppstått, kan af rent mekaniska orsaker fördelas ojämnt
på de olika passadgebiten, t. ex. ett år komma Stilla hafvets, ett
annat Indiska hafvets, ett tredje Atlantiska hafvets vindsystem
tillgodo. Likaså kan en värmebrist göra sig olika gällande på olika
ställen. För utredning af saken torde därför också de andra
världs-hafven behöfva tagas med i räkningen. Temperaturen och ännu mera
nederbörden i Sverige visa en rätt utpräglad period af 5*/8 års längd,
d. v. s. halfva solfläcksperioden.1 Huru den dubbla variationen här
skall förklaras såsom härrörande från solen, är dock svårt att förstå.
Påfallande är, att nästan samtidigt med alla solfläcksmaxima sedan
midten af förra århundradet inträffat ovanligt stränga vintrar, såsom
synes af följande sammanställning:
Solfläcks- Ovanligt
maximum sträng vinter
1761,5 ingen samtidig
Solfläcks• Ovanligt
maximum sträng vinter
1837,2 1837—38
1769,7 1770—71
1778.4 ingen samtidig
1788.1 1787—88,1788—89
1804.2 1801-02, 1802-03, 03-04, 04-05
1816.4 1813—14, 15—16
1829,a 1828—29, 29—30, 30-31
1848,i 1848—49 \ åtminstone i
18(50, i 1860—61,61 —62l norra Sverige
1870.6 1870-71
1883,9 18S0-S1
1893.7 1892-93
1 X. Ekjiolm, Meteorologische Zeitschrift 1888, sid. 60—61; H. E. Hambkrg,
Om skogarnes inflytande på Sveriges klimat, IV. Nederbörd. Stockholm 1896, sid. 9 ;
tryckt såsom llihang till Pomänstyrelsens underdåniga berättelse rörande
Skogs-väsendet för år 1895.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
