Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att af det 4 m. mäktiga kulturlagret 3,5 m. bildats under stenåldern
och att den understa tredjedelen endast hyser lämningar efter säl och
fiskar, medan detta senares öfre * */s innehålla massor af ben efter
nötkreatur, får, get, häst och svin.
På gränsen mellan Burge och Rangsarfve ägor inom Hafdhems
och Näs socknar på sydliga Gotland har H. Hansson 1 åren 1891—93
utgräft en intressant boplats från stenåldern. På den fasta hällen,
täckt af ett tunnt lager groft bottengrus, hvilar en 30—40 cm. djup
sandblandad, ljus mylla. Denna är på den gamla boplatsen
betydligt mörkare. Det egentliga kulturlagret har en mäktighet af
5—10 cm. I detsamma ha funnits högst primitiva grafvar,
eldstäder, rikliga måltidsrester samt en hel serie olikartade
bohags-artiklar från stenåldern. De senare, särskildt krukskärfvorna, äro af
fullkomligt samma slag som de, hvilka finnas kring Torhamn (jfr
fig. 1—4 i H ANssoNS uppsats med fig. 5 ofvan). Utgräfningarnes
större omfattning har här bragt i dagen åtskilliga på de af mig
undersökta lokalerna ännu icke anträffade föremål. Sålunda äro ej blott
flera redskap af ben, såsom knifvar, metkrokar, ljuster, harpuner och
spjutspetsar, funna, utan äfven sådana af älghorn, nämligen en
spjutspets och mejslar. Däremot förekommo ytterst sparsamt typiska
flintredskap, hvilka äfven här liksom skärfvorna voro slagna af grå flinta.2
Detta var äfven fallet med skifferföremålen ; ett sådant tillhörde den
s. k. arktiska typen. Såväl redskapens beskaffenhet som de
utomordentligt rikligt förekommande benen, särskildt af fisk, men äfven af
fågel, säl, vildsvin m m., gifva otvetydigt tillkänna, alt denna plats
en längre tid bebotts af ett fiskare- och jägarefolk. Då emellertid
fyndorten enligt Hanssons afvägning ligger 11,5 m. ö. h. och därtill
3,5 km. från den nuvarande hafsstranden, antager han, enligt min
mening med rätta, att nivåförhållandena vid den tid, då detta
samhälle stod i flor, måste ha varit helt annorlunda än de nuvarande, eller
att den långgrunda Burgsviken sträckt sig upp till boplatsen. Med
anslutning till mitt bestämningssätt för de Blekingska kustfynden2
till-lägger också Hansson dessa fynd en mycket hög ålder. Lokalen ligger
endast omkring 3—4 m. under litorinagränsen, hvilken, enligt H. Munthes
meddelande till Hansson, på södra Gotland når en höjd af omkr. 15m.*
* Sv. Fornminnesför. Tidskr. 10 (1897), sid. 1—16.
* C. Wibling, Tiden för Blekinges första bebyggande, sid. 4—5.
3 Enligt meddelande af docenten Gunnar Andersson, som tillsamman med
hr Hansson och flera andra arkeologer sommaren 1899 besökt fyndorten, ligger
denna, enligt nivellering från en närbelägen afvägd punkt på Generalstabens karta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
