Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
På andra sidan Östersjön, i Livland, anser sig C. G. Sievers ha
i de undre delarne af den s. k. Rinneshiigel vid Burtneck
påträffat lämningar efter människor, som t. o. m. saknat stenredskap
och sålunda befunnit sig på lägsta stadiet af mänsklig odling.* 1
R. Virchow, som sedermera i detalj undersökt denna lokal, har
emellertid äfven i de djupaste lagren, ehuru påfallande sällsynt,
konstaterat förekomsten af stenredskap, som enligt hans åsikt förskrifva sig
från slutet af den paleolitiska och början af den neolitiska perioden
och, att döma af skeletten, tillhört ett folk af finska stammen.2
Flere af de härstädes anträffade föremålen, särskildt krukskärfvorna,
röja till såväl material som form nära öfverensstämmelse med de
blekingska kustfynden. Anmärkningsvärdt synes mig ock vara, att,
såsom jag sommaren 1899 vid besök å Museum für Völkerkunde i
Berlin var i tillfälle att förvissa mig om samt direktör J. Voss och
assistenten Å. Goetze därstädes äfven bekräftade, ej alls några för de
blekingska kustfynden mera karakteristiska redskapstyper, än mindre
några krukor med liknande ornament (som dock synas vara ganska
allmänna äfven i Finland3) förekomma i detta museums rikhaltiga
samlingar. Däremot finnas dylika å de fotografier öfver stenåldersföremål,
som museet erhållit från Polkino vid Ekaterinburg i departementet Perm.
Genom assistenten E. Selers välvilliga tillmötesgående blef det mig äfven
möjligt att å museets etnografiska afdelning taga närmare kännedom
om åtskilliga intressanta föremål från östra Åsiens och nordvästra
Amerikas folk, som ännu tillhöra stenålderskulturen. Det visade sig
därvid, att samtliga stenåldersföremål från Amurområdet ägde sin
fullkomliga motsvarighet bland de blekingska kustfynden, samt att ej
blott flertalet stenredskap från kustlandet af Alaska utan äfven krukor
från mellersta Yukongebitet företedde mycken likhet med dessa.
Häraf får man väl alltså sluta, att Blekinges kustinbyggare under
stenåldern fört ungefär samma lefnadssätt som ofvannämnda halfvilda
stammar. Af redan gjorda iakttagelser framgår därjämte, att såväl
12,« m. ö. h. Det enda markerade vallsystem, som finnes i omgifningarne, ligger vid
c. 19 m. I kulturlagret har dr Andersson funnit mängder af frön af hafsstrandväxter
(A triplex, Rumex maritimus), hvilka nu alldeles saknas kring lokalen, hvadan han anser
att knappast n&got tvifvel kan råda, att här varit hafsstrand, då stenåldersfolket
dobde på platsen.
1 C. G. Sibvrrs, Die Ausgrabung des Rinneshügels am Burtneck, Zeitschr.
fur Ethnol. 1875, sid. 217—224. Åfven här har ett rödt ämne anträffats.
* Yibchow, Arch. Reise nach Livland, Zeitschr. für Ethnol. 1877, sid. 365—437.
* Se teckningar i Finskt museum 1894, sid. 131, och J. Aspblin, Antiquités du
Nord Finno-Ougrien, sid. 75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
