Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
går upp på land, är en kritisk punkt vid gränsregleringar.1 Detta
har på sistone också visat sig i skären mellan Sverige och Norge.
Gränsdokumentet 1661 nöjer sig med att draga gränsen »från
Kosteröarne emellan Tislerne och emellan Kortholmen9 och Hvalöarne
in genom Svinesundsfjorden». Ytterst i hafsbandet ligga emellertid
några undervattensskär vid namn Grisbådame och längre in ett par
små-holmar (Stenbrottet, Rödskärs nordgrund, Båtshaken), hvilkas belägenhet
mellan Koster- och Tislergrupperna gör landshörigheten tvifvelaktig.
Om dessa små fiskegrund yppade sig en liten unionskonflikt år 1897, i
det att norske kommitterade gjorde anspråk på större delen af dem,
medan svenske kommitterade endast ville släppa Sjöttegrundet, den
nordligaste af Grisbådarnes grupp (jämte Ö. Rödskär vid Kattholmen).
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, uppfordrad att gifva sitt
utlåtande, har emellertid på, som det synes, goda grunder försvarat äfven
detta skär. Den påpekar, att äfven Sjöttegrundet i urminnes häfd
brukats af svenske fiskare ; visserligen hafva också norrmän besökt dem,
men på detta mera tillfälliga bruk kan rättsanspråk lika litet stödjas
som på svenskarnes fiske längre upp ända vid Tislerne och Hejan.
Länsstyrelsen framhåller vidare, att gamla kartor (såsom en Hermelinskarta
af 1806) tydligen utmärka de tvistiga skären som svenska. Den
påminner slutligen om, att svenska staten år 1896 låtit uppsätta sjömärken
å Sjöttegrundet och de andra Grisbådarne utan protest från Norges sida;
hvilket synes folkrättsligt afgörande. Då härtill ytterligare kommer, att
de omtvistade holmarne utgöra den naturliga fortsättningen på
Nord-Kosters arkipelag, i det att djupaste segelrännan in i Single- och
Svine-sunds-fjordarne går norr om dem, så synes Sveriges äganderätt
tämligen klar.9 Något utslag i saken har emellertid ännu ej fallit.
Ute från hafvet söker sig gränsen genaste vägen in till land, så
att alla de stora öarna vid inloppet till Svinesund stanna på norska
sidan. Äfven inne i Svinesunds trånga Qord komma holmame på
Norges sida, enligt midtlinjens princip, som af gränskommissarierna
tillämpades, ehuru den ej nämnes i traktaten. Efter lingefär 8 km.
östligt lopp kröker sundet i rät vinkel åt söder, inåt IdeQorden,
hvarvid de branta skogsholmarne Bratö och Sauö utanför Fredriks-
’ Ratzbl, Polit. Géographie, sid. 477.
* Tydligen skriffel, eller ett äldre uttal, för den nu s. k. Kattholmen.
* Kommitterade »för undersökning af rätta sträckningen af riksgränsen... från
det inre af Idefjorden ut till hafvet» tillsattes den 12 juli 1897 och arbetade i aug.
Se de svenske ledamöternas berättelse * *’/, och förslag “/„ ; vidare vittnesmålen inför
kronofogden */,,, Jotskaptenens i Göteborg skrifvelse **/* 1898 och länsstyrelsens
utlåtande ’*/, s. å.; allt i Civildepartementet. — Grisbådame hafva värde genom sitt
hummerfiske, som skattas till 20 000 kr. årligen, se prot. */,, 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
