Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med roset n:o 363 når Ishafvet vid Jakobsälfvens mynning.1 *
Konventionens art. 4 påbjuder dessutom gränspelare emellan rösena.3
Enligt deklar. af V« 1847 (Sv. Tr. XI, n:o 12) rödjes denna gräns, i
likhet med svenska lappmarksgränsen, periodiskt hvart 25:te år
(1846, 1871, 1897).
Topografisk beskrifning.
*
Politiska gränser uppstå i enlighet med de lagar, som i allmänhet
bestämma den politiska utvecklingen. Dessa äro af tvenne hufvudslag,
för så vidt som folken sänka sin ena rot i naturen och sin andra i
historien. Som naturgräns beteckna vi alltså en af naturen anvisad
gräns, som kulturgräm en i historisk utveckling skapad. Den förra
är bunden vid en särskild naturtyp, såsom strand, berg, vattenskiljare;
den senare hvilar principiellt på tradition och praxis allena.
Nu är det presumtion för att bägge slagen sammanfalla,
all-denstund naturens makt är stor öfver folkens sinnen; det är
nämligen antagligt, att just den historiska utvecklingen stannat vid någon
framträdande naturtyp. Men de kunna också förhålla sig oberoende af
hvarandra, i följd af det kvantum fri vilja som bor i folken. När denna
fria vilja ensam och medvetet ritar gränsen, och därvid försmår både
historiens och naturens anvisningar, då hafva vi ett tredje slags gräns,
som är motsatt bägge de föregående och kan kallas konstruktionsgräns.
Därtill användas vanligen matematiska linjer, såsom meridianer och
parallellkretsar eller öfver hufvud det kortaste afstånde tmellan två punkter.
Då vi nu gå att följa våra gränser i naturen, så blir
hufvud-uppgiften — sedan vi lärt känna den folkrättsligt riktiga linjen —
att undersöka hvilka och huru stora delar däraf som falla på hvardera
af de trenne kategorierna. Först därefter kunna vi skrida till en
kritik af gränserna ur geopolitikens allmänna synpunkter.
Det faller då genast i ögonen, att Sverige i sydväst, söder och
öster på största sträckan har hafvets naturgräns. Undersökningen
begränsar sig sålunda genast till landgränsen (jämte skärgårdarne
utanför Svinesunds och Torne älfs mynningar) och fördelar sig
lämpligen på de 6 historiskt angifna styckena.
I. Bohusgränsen. Punkten, där en sjögräns genom skärgård
1 Att nummerföljden således fortsättes bortom svenska gränsen in på den
norska, är ett tillräckligt tecken på ett sammanhang, som föranledt, att äfven detta
nordligaste stycke medtagits i föreliggande undersökning.
3 1871 års kommission omtalar också »intermediära märken» på stenar, se
prot. •/, 1871, i Utrikesdepartementet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:15 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1899/0325.html
