Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gränsen, liksom södra Jämtlands, blifvit den starkaste kiilturskiljare
vårt land äger vid sina sidor och en verkligt god gräns.
Det återstår oss att betrakta geopolitikens intressantaste problem
i detta kapitel, flodgränsen, och jämnställa vi därmed smala
innan vatten, såsom fjordarne och sjöarne dels vid norska gränsens
utlopp i hafvet och dels vid ryska gränsens begynnelse i fjällen.
Flodgränsen har spelat en större roll än någon annan gränstyp,
och det visar sig, att den med särskild förkärlek tillgripits just i det
utvecklingsstadium, då man öfvervunnit gränszonen och sökte en
markerad linje i dess ställe.1 * T. o. m. bäckar hafva sålpnda kunnat
få stor politisk betydelse; Rubicon, Leitha, Eider äro bekanta
vittnesbörd därom, och Sveriges förflutna historia bidrager med två
sådana exempel, Brömsebäck och Systerbäck, liksom med det stora
exemplet Göta älf. Från denna uppfattning af floders lämplighet till
gränser hafva uppväxt världspolitiska traditioner, såsom Frankrikes
anspråk på Rhengränsen mot Tyskland, Englands på Oxusgränsen
mot Ryssland i Central-Asien. * Blicka vi ut öfver samtidens karta,
skola vi också, äfven i kulturländer, alltjämt finna floder i stor skala
tjänstgörande som politiska gränser: jämte norra Skandinavien
sär-skildt i Donau- och öfre Rhen-länderna. i Ostasien, i Ekvatorial- och
Sydafrika samt i La Plataländerna.
Det är icke heller svårt att inse flodernas goda gränsegenskaper.
Man har funnit dem göra sig förträffligt som strategiska
forsvarslinjer — naturliga grafvar, vid sidan af bergens naturliga vallar — ;
man har tillika funnit dem underlätta tullbevakning, och man har
framför allt i dem igenkänt präktiga demarkationslinjer, förebyggande
gränstvister genom sin naturliga linearsträckning.
Men redan i detta hänseende visa sig floderna med tiden icke
så pålitliga som de i förstone förefalla. Folkrätten sätter djupfåran
som gräns,8 men floden flyttar ständigt denna fåra genom sina
bottenaflagringar. Ännu en formell olägenhet bereda floderna
genom sin benägenhet att ringla i serpentiner och sålunda förlänga
gränsen. v Deras främsta svaghet ligger emellertid på den reala sidan.
Lika anökumeniska bergen äro, lika förmedlande äro floderna i
kulturellt hänseende. Vi hafva redan påpekat det organiskt samhöriga
i en flods lopp från källor till mynning och vattenskiljarens däraf
följande betydelse; men är det olämpligt att politiskt afskära en flods
lopp, så är det påtagligen än onaturligare att sålunda söndra den ena
1 Ratzbl, sid. 481. — * Ibm sid. 480 f. — * Heffter, Völkerrecht (1844)
sid. 120; Holtzbndokff, Handb. des Völkerrechts II (1887), sid. 234, 286, 237.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
