Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen vill jag påpeka en sak, som möjligen spelat någon
roll för växtvärlden under äldre geologiska perioder. Det är icke
tvifvelaktigt, att Jupiter då var själflysande och nästan lika het
som solen, och hans ljus- och värmestrålning till jorden, ehuru
naturligtvis mycket svagare än solens, var kanske icke alldeles utan
inflytande.
2. Geologisk tidräkning. LifVets sannolika ålder
på jorden.
Vår första uppgift vid studiet af klimatets historia på vår jord
är att skaifa oss en någorlunda tillförlitlig tidräkning.
Fråga vi här geologiens målsmän, så blir svaret enligt Å. G.
Nathorst1 följande: »Att det organiska lifvet existerat under minst
flere tiotal millioner år, därom äro geologerna numera tämligen ense,
men huru många kunna vi icke säga; åtskilliga anse att hundratal
skulle komma sanningen närmare.» Ur flodernas denuderande
inverkan på sedimentära bergarter har Phillips3 beräknat att denna
ålder skulle ligga mellan 38 millioner och 96 millioner år. Archi-
Berlin 1896, sid. 157—158, trifvas schizofvceer (blågröna, lägst stående alger) ännu
i varma källor af mer än 80° C. 1 Nordamerika, Yellowstone park, växa dessa
alger i vatten, som är 30—85° G. varmt. »Månne icke dessa kolonier af lägst
organiserade alger i heta källor ge oss en bild af jordens äldsta vegetation?» säger
Warming. De ännu lägre stående svafvelbakterier, som i tufvor växa i varma
källor, trifvas i Japan vid temperaturer mellan 51° och 70° C: Manabu Miyoshi,
Studien über die Schwefelrasenbildung und die Schwefelbacterien der Thermen
von Yumoto bei Nikko, Reprinted from the Journal of the College of Science.
Imperial University, Tokyo, Japan. Vol. X. Pt 11 (1897). Äfven en verklig
grönalg. varietet af Conferva major, således en betydligt högre stående organism, växer
i vatten af 74° C.: Joseph ink E. Tilden, Observations on some west american
thermal algæ in The botanical gazette, Vol. XXV, jan.—june 1898, Chicago. Hvad
bakteriesporerna beträffar, så tåla de, som bekant, ännu högre temperaturer;
sporerna af en i jorden förekommande, vid hög temperatur växande bakterie dödas
i mättad vattenånga af 100° C. först efter 51/,—6 timmar. I öfverhettad ånga eller
het luft tåla sporerna ännu mycket högre temperatur och dödas vid 160—170° C.
först på omkring en timme: Carl Günther, Einfiihrung in das Studium der
Bakteriologie, Leipzig 1895. Af köldgrader torde många frön och sporer tåla
äfven absoluta nollpunkten. Enligt W. T. Thiselton Dyer och Drwar uthärda
frön af korn, hvete, växtmärg, senap, ärter m. fl. en temperatur af —252° C., utan att
deras groningsförmåga skadas. Proc. Roy. Soc. Vol. LXV (1899), sid. 361. London.
1 A. G. Nathorst, Jordens historia, senare delen, Stockholm 1894, sid. 1093.
1 Phillips, Life on the earth, Rede Lecture 1860, sid. 119, citeradt af G. H.
Darwin i Nature, a weekl. ill. Journ. of science, vol. 34, may 1886 to oct. 1886
London and Newyork, sid. 420.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
