Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Möjligen framkallades en sådan klimatändriug uteslutande af
geografiska orsaker, då vid den s. k. litorinasänkningen Nordsjöns varma
vatten hade friare tillträde till Skandinaviska halföns kuster än nu.
Enligt några botanisters, särskildt Axkl Blytts och R. Sernanders
åsikt, har under kvartärtiden Skandinaviska halföns klimat haft flera
omväxlande torra och våta perioder, hvilka gifvit upphof till
omväxlande skogsväxt och mossväxt, framträdande genom hvarftals
förekommande stubblager och mosslager i de skandinaviska torfmossarna.
Då det för närvarande synes mig omöjligt att med fysikaliska data
vare sig bestrida eller bestyrka denna åsikt, så må den öfverlåtas åt
framtidens forskning, så mycket hällre som frågan ännu är mycket
omtvistad bland botanister och geologer.
5. Klimatväxlingar under historisk tid, särskildt i
nordvästra Europa.
Det återstår nu att betrakta klimatets växlingar under historisk
tid. Här finna vi visserligen ett rikare material af iakttagelser än
förut, men på samma gång en sådan hrist på ordning och
lagbundenhet, att det för närvarande synes nästan omöjligt att få öfversikt
och sammanhang i de mångskiftande företeelserna. Här ser man ej
skogen för träd. Först under de sista hundra eller hundrafemtio
åren, sedan regelbundna väderleksiakttagelser började anställas, blir
öfversikteu lättare, men då är åter tiden så kort, att fördenskull
inga säkra slutsatser kunna dragas. Dessutom är materialet så rikt,
att en människas krafter ej räcka till för dess bearbetande. Vi måste
därför inskränka oss till en kortfattad klimathistoria öfver den
Skandinaviska norden och närliggande länder.
Nästan den enda väderleksföreteelse, hvarom de gamla
krönikorna lämna tillförlitliga uppgifter, äro stränga vintrar.
Följande uppgifter därom äro dels hämtade ur Ehrenheims
pre-sidiital i vetenskapsakademien »Om climaternes rörlighet» 1824, dels
samlade af professor R. Rubexsox och af honom godhetsfullt ställda
till mitt förfogande. Vinterns årtal bestämmes af januari, dock är
det stundom tvifvelaktigt, om ej krönikan tagit det efter december.
Ibland angifves vintern genom båda årtalen med streck emellan.
Möjligen har härigenom på något ställe en sträng vinter blifvit
fördubblad.
Kattegatt och Skagerack (Ehrenheim skrifver »Norrsjön mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
