Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrige och Dannemarks) voro tillfrusna och gångbara för djur och
människor vintrarna 1048, 1224—1225, 1292 och 1296 (man red
från Oslo till Jutland), 1394, 1399, 1407—1408, 1423—1424.
Södra Östersjön var tillfrusen med farbar is vintrarna 1294,
1306 (man reste på isen mellan Öland, Gotland och Estland), 1322
—1323 (man kunde gå och rida mellan Daumark och Tyskland samt
mellan Skåne och Seland samt hade ordentliga härbergen på isen),
1324 (Östersjön tillfrusen i sex veckor), 1393—1394 och 1399 (man
gick mellan Danmark och Pommern), 1407—1408 och 1418 (man
gick på isen mellan Tyskland och Danmark), 1423—1424 (man red
från Danzig till Lübeck och hade härbergen på isen), 1426 (lika
vinter), 1458—1459 och 1459—1460 (hela Östersjön låg, så att man
kom både till fots och till häst ifrån Tyskland till Sverige och
Danmark, äfvenså från Livland och det ännu i slutet af mars), 1545 och
1546 (?) (Östersjön låg emellan Mecklenburg och Danmark), 1573
(torsdagen före pingst kom folk på isen från Sverige till Reval),
1636 (ännu den 21 mars gick man på isen från Skåne till
Bornholm), 1658 (svenska hären gick öfver lilla Bält), 1670 (lilla och
stora Bält lågo), 1708—1709 (Bältena och Sundet lågo, man for på
isen mellan Göteborg och Marstrand och ännu i juni låg is kvar i
Stockholms skärgård. Östersjön låg så långt ut man med kikare
kunde se från Danzigs kyrktorn. Hamnen vid Genua var islupen,
Adriatiska hafvet låg, som ej händt sedan 859), 1776 (Öresund och
Bältena lågo, likaså Zuider See, men ej Ålands haf).
Äfven från mellersta Europa och Medelhafsländerna anföras så
väl af Ehrenheim som af utländska meteorologer berättelser hämtade
ur de gamla krönikorna om vintrar så stränga, att de långt öfvergå
nutidens. Enligt Ehrenheim skulle dessa stränga vintrar ha börjat
förekomma omkring år 300 före Kr. och sedan varit jämförelsevis
talrika under första tusentalet af vår tidräkning. År 250 var Themsen
tillfrusen i nio veckor, år 508 lågo alla engelska flottor fjättrade af
isen i två månader. Svarta hafvet var flera gånger tillfruset, år
401 (i 20 dagar), 673 (flera alnar tjock is), 800 och 801 (flera fot
tjock is). År 763 var hela Svarta hafvet, ja till och med
Darda-nellerna fulla af is. Snön låg samma vinter på många ställen 50
fot djup. Adriatiska hafvet lade sig 859—860, så att det kunde
köras. År 717 var hela Mindre Asien i 3 månader täckt med snö.
År 1216 belädes Po med tjock is, likaså 1234, då isarna buro för
tunga vagnslass kring Venedig. Från november 1334 till mars 1335
rådde stark köld i hela Europa; alla floder i Italien voro tillfrusna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
