Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:a Häft. - Sydpolarforskningens nuvarande ställning och mål. Af Otto Nordenskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stor utsträckning som t. ex. den största kända ön, Grönland, att
man har full rätt att göra hvilka gissningar man vill. Och huru
sannolikt det än är, att där land finnes detta till största delen
utgöres af en isöken lik Grönlands inre, så veta vi ej häller härom
något med visshet; man må ihågkomma att, med undantag af några
landstigningar vid eller nära Graham Land samt BORCHGREVINGKS
besök vid Cap Adare, ännu ingen människa ens beträdt någon del
af den förmodade polarkontinenten.
Visar redan det här sagda, huru ofantligt mycket viktigare
undersökningen är af de antarktiska områdena, än af något annat
område på jorden, redan för vår allmännna kännedom af dess
geografi: fördelningen af land och haf, höjd- och djupförhållanden samt
existensen af nya, okända naturtyper, så blir detta ännu tydligare,
om hänsyn tages till hvad vi i vetenskapligt hänseende veta om
samma områden. Den allra största delen af dessa upptäckter har
ju gjorts af expeditioner, som mer eller mindre fullständigt saknat
alla vetenskapliga intressen, och äfven om de resultat medräknas
som efter år 1897 hemförts af här nedan skildrade expeditioner,
så återstår dock ännu ett område, som kan beräknas vara nära 3
gånger större än Europa, där inga ens de enklaste vetenskapliga
undersökningar – möjligen med undantag af några flyktiga
temperaturmätningar – hittills blifvit utförda. Lägger man härtill att det
allra mesta af de fåtaliga iakttagelser som föreligga blifvit utfördt
efter föråldrade metoder och numera har jämförelsevis ringa värde,
och att i själfva verket med nyss sagda undantag före 1897 så godt
som intet för vetenskapen användbart material insamlats söder om
polcirkeln, så inser man fullt att med rätta kan sägas, att den
första fullständiga sydpolarexpeditionen torde komma att få en
betydelse för naturvetenskaperna i deras helhet, som kanske aldrig
öfverträffats af någon liknande expedition.
I öfrigt förhålla sig de olika naturvetenskaperna i detta
hänseende naturligtvis olika, och vi skola i yttersta korthet, fortfarande
på 1897 års ståndpunkt, betrakta de viktigaste resultat som inom
skilda områden uppnåtts.
Hydrografi. Till och med djupförhållandena i det antarktiska
hafvet och inom ofantliga sträckor närmast norr därom, däribland
t. ex. nästan hela den södra Atlantiska oceanen ända upp emot
Buenos Aires breddgrad, äro ytterst litet kända. Tre lodningar af
»Challenger» S. om 64° (på djupaste stället 3 294 m.), några få
mätningar helt nära Syd-Shetlandgruppen och slutligen några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
