Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:a Häft. - Sydpolarforskningens nuvarande ställning och mål. Af Otto Nordenskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mätningar af ROSS och WILKES i närheten af de af dem upptäckta
kuststräckorna beteckna nästan hela vår kunskap. Men då dessa visade
blott ringa djup, styrktes man däraf i sin förmodan att hela
sydpolarområdet var ett grundt haf med större eller mindre
uppstickande öar. En enda iakttagelse tycktes motsäga detta – alldeles
isoleradt fann ROSS vid 68° S., 12° V. på ett ställe ingen botten
med 7 300 m. lina. Detta skulle vara ett af de största djup man
ute på de öppna oceanerna känner, och många ha också betviflat
mätningens riktighet, men tills vidare står den kvar såsom ett
tecken på vår fullkomliga oförmåga att ens gissningsvis säga
hvad detta hafsområde döljer.
Beträffande hafsbottnens beskaffenhet samt
temperaturförhållanden och salthalt veta vi naturligtvis ännu mindre, och vår
kunskap förskrifver sig egentligen från »Challenger»-färden, vid hvilken
emellertid som nämndt ej gjordes några iakttagelser söder om
polcirkeln. Så länge dessa förhållanden äro outforskade, blifva dock
en stor del af våra föreställningar om t. ex. hafsvattnets cirkulation
i de stora oceanerna endast hypoteser.
I detta sammanhang må äfven nämnas några ord om
ifrågavarande trakters isförhållanden. Redan under de första resorna
därstädes iakttog man den stora olikhet som isbergen visa mot dem i
nordens haf. De äro mycket talrikare och större – man har funnit
sådana som varit mer än 70 km. långa – och äga i regeln en
enformig, platt tafvelform. Man antager att detta beror på en
större utbredning af land kring sydpolen. Det skulle föra oss för
långt att här beskrifva den uteslutande från sydpolarländerna kända,
hufvudsakligen af ROSS skildrade naturtyp, hvilken uppstår därigenom
att landet omges af en mäktig ismassa, som sträcker sig
sammanhängande många mil ut i hafvet och där slutar med en lodrät mur
af intill 100 m. höjd, hvilken stundom har blifvit följd många hundra
km. Ej heller kan jag redogöra för de intressanta hypoteser som
grundats på iakttagelser (hufvudsakligen af
»Challenger»-expeditionen) angående isens struktur. Jag erinrar blott därom att de nyaste
arbetena i norden gifvit vid handen, att man genom studiet af ett
enda litet isstycke kan afgöra under hvilka förhållanden det
bildats – om det varit glacieris, flodis, sjöis eller hafsis. Genom att i
södern upprepa dessa studier i förening med undersökningar af
inneslutna stenblock och moränmaterial skulle man kanske ganska
hastigt komma till en god uppfattning af naturförhållandena inom
områden, som själfva ännu med nutidens hjälpmedel äro oåtkomliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
