Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:a Häft. - Våra förfäders kranieform. Crania suecica antiqua. Af Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro de alla ur-invånare – att dessa tidigaste invånare voro
brakycefala, kan visserligen ännu ej på länge anses såsom
bevisadt, utan må tills vidare behandlas blott såsom en hypotes,
hvilken vinner i sannolikhet och hvilken förtjänar att med bestämdhet
uttalas och försvaras, på det den må för somliga trakter erhålla
sin fulla bekräftelse eller sin vederläggning, ty, såsom Baco säger,
»citius emergit veritas ex errore quam ex confusione.»
Emellertid hade redan då fynd af kranier i stenåldersgrafvar
blifvit gjorda, som väckte tvekan om den ifrågavarande
hypotesens allmängiltighet. De kranier, som N. G. Bruzelius år 1859
tillvaratagit i en stenåldersgraf vid Hvellinge i Skåne, voro icke
brakycefala, och Sven Nilsson själf, som i början af 1860-talet
förberedde en ny upplaga af sitt verk Skandinaviska Nordens
Ur-invånare (Bd I, Stenåldern), yrkade, att en noggrann undersökning
af våra gånggrifter företoges, med särskild hänsyn till kranieformen
och raskaraktererna hos de däri begrafna stenåldersmänniskorna.
Sommaren 1863 utfördes under öfverinseende af riksantikvarien
B. E. Hildebrand en sådan noggrann undersökning i tvenne
stora gånggrifter i trakten af Falköping, hvarvid åt G. von Düben
och mig lämnats det uppdrag att insamla och tillvarataga kranierna
och de öfriga skelettdelarne. Af de 20 bestämbara kranier,
som därvid erhöllos, företedde endast ett enda brakycefal form
(med index 84), de öfriga voro samtliga mycket dolikocefala (12
af dem visade en medelindex af 73,1).
Sven Nilsson, som närvarit vid en del af dessa båda gånggrifters
undersökning och öfvertygat sig om den rådande dolikocefalien
hos de i dem funna kranierna, framhöll i den år 1866
utgifna andra upplagan af sitt ofvannämnda arbete om stenåldern,
att han icke förut haft tillgång till något i en gånggrift i Sverige
funnet kranium, och att han nu ansåg den af honom förut afbildade
hufvudskålen från Möen i Danmark »utgöra ett märkvärdigt
undantagsfall och bevisa att en blandning någon gång redan då
ägt rum mellan den äldsta befolkningen, som sannolikt tillhörde
lappfolket, och den invandrade starkare folkstammen som byggde
gånggrifterna.»
Under de år, som därefter följde, anträffades vid undersökning
af stenåldersgrafvar i flere andra europeiska länder kranier såväl
af dolikocefal som brakycefal typ. Detta ådagalades för Britanniens
vidkommande år 1865 af Thurnam, som tillika framhöll, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
