Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:a Häft. - Våra förfäders kranieform. Crania suecica antiqua. Af Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För närvarande finnas dock inga bevis eller ens antydningar i
sådan riktning.
Med von Baer kan emellertid med skäl sägas, att denna
Sven Nilsson hypotes icke varit utan betydelse för utredningen
af de europeiska forninvånarnes rasegenskaper. Den har fäst
uppmärksamheten vid detta spörsmål, framkallat undersökningar
och diskussioner samt därigenom bidragit till att präcisera såväl
spörsmålen som svaren.
Härvid bör likväl betonas, att denna hypotes ursprungligen
gällde Skandinaviens och särskildt Sveriges stenålder och dess
tidsperiod. Men i vårt land känna vi ännu i dag icke någon
kulturperiod äldre än den neolitiska stenåldern; de obetydliga spår
som man hos oss ansett sig finna från en något äldre tid äro
näppeligen att hänföra till samma ålder som i andra Europas
länder räknas till den paleolitiska tiden. För Sveriges och de andra
skandinaviska ländernas vidkommande voro alltså, så vidt vi
hittills känna, de folkelement, som under vår stenålder funnos i
Norden, de äldsta, och kunna således ännu benämnas »ur-invånare».
Huru långt tillbaka i tiden stenåldern i Sverige sträckt sig, eller,
med andra ord, när människor först började bebo detta land, är
visserligen icke möjligt att med någon säkerhet afgöra. Enligt
Nils Ekholm kan istidens slut icke ligga längre från vår tid än
omkring 50,000 år, men därmed är frågan om stenålderns räckvidd
icke löst. Enligt Oscar Montelius började bronsåldern i
Norden senast omkring 1700 år före vår tidräkning, och Gunnar
Andersson har på grund af sina forskningar öfver växtvärldens
historia beräknat stenålderns varaktighet i vårt land till minst
lika lång tid som den som förflutit sedan bronsålderns början
intill vår tid eller måhända mera. Människan skulle sålunda
funnits i vårt land minst 7 000 år och möjligen ett eller annat
årtusende längre. Andreas Hansens hypotes, att människan funnits i
Norden redan under den första istiden, på grund hvaraf åldern för
hennes tillvaro här skulle beräknas vara ännu mycket högre, må
här lämnas oberörd, eftersom inga verkliga bevis för hennes
existens under denna period föreligga.
Af fornlämningar från stenåldern i Skandinavien finnas, såsom
bekant, tre olika slag, dösarna, gånggrifterna och hällkistorna. I
de äldsta af dem, dösarna, hafva hittills inga bestämbara kranier
kunnat erhållas. De kranier, som kunnat tillvaratagas, härröra
från gånggrifter och hällkistor. Från gånggrifter, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
