Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Om drifisen i Norra Atlanten. Af O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finna, att atmosfären öfver den trakt af hafvet, som är belägen
väster om Lofoten, i januari har 27° C. högre temperatur än
medeltalet för lufttemperaturen under denna månad på dessa latituder,
vidare att Norges kust har 20°, Sveriges 12° temperaturöfverskott
o. s. v. Betraktar man motsvarande karta för juli, befinnes
atmosfären i samma trakter hafva lägre temperatur än den normala.
Nordhafvet har alltså egenskapen att under en årstid ackumulera
ett värmeförråd af närmare I/2 million kalorier per kvadratmeter,
hvilket värme under den kallare årstiden visar sig vara i stånd att
upprätthålla en temperatur i atmosfären, som är nära 30° högre
än den för orten normala. Ingen kan väl undgå att sätta denna
ackumulation af värme i norra Atlanten i samband med norra
Europas, särskildt Skandinaviens, exceptionelt gynnsamma
vinterklimat. Nästa fråga blir då: är denna värmeackumulation i hafvet
en konstant klimatisk faktor eller är den underkastad växlingar
[1]
från år till år? Och är det så, hvilket klimatiskt inflytande hafva
dessa växlingar? Och vidare: om denna värmemängd under den
kallare årstiden afgifves af hafvet till atmosfären, kan den inom
densamma till någon del direkt transformeras i dynamisk energi,
d. v. s. uti rörelse af luften?
Dessa frågor måste vänta på sitt svar så länge meteorologien
ej har tillgång till observationer från hafvet, hvilket åter förutsätter
samarbete med hydrografien. Det förefaller emellertid som om
meteorologer i allmänhet ej vore angelägna om denna allians eller
om en dylik utsträckning af arbetsfältet. Detta gäller likväl med
vissa undantag, och bland dessa förtjänar det danska
Meteorologiska institutet, till följd af dess observationer öfver vattnet och
drifisen i de grönländska hafven, i främsta rummet att nämnas. Det
var på grund af hvad institutet redan uträttat i detta afseende,
som den VII internationella geograf kongressen i Berlin förlidet år
i den resolution, som ofvan citerats, uttalade såsom ett önskemål
för vetenskapen, att undersökningen af norra Atlantens
isförhållanden ledes och publiceras af detta institut. Då man således har
anledning vänta en fortsättning, möjligen en utvidgning af arbetet,
må det tillåtas anmälaren att framkomma med några förslag i
sistnämnda afseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
