Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Om drifisen i Norra Atlanten. Af O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visa djuplodningarna nära iskanten samma resultat, nämligen: ett
kallt lager smältvatten öfverst, därunder ett varmare mellanlager
af saltare vatten och underst ett kallare bottenlager.
Såsom exempel härpå må anföras följande lodningar i
arktiska och antarktiska haf.
+=======+==================+=======+==================+=======+=================+
| Djup. | 1) Challenger. | Djup. | 2) Valdivia. | Djup. | 3) Ingolf. |
| M. | 14 febr. 1874 | M. | 16–18 dec. 1898 | M. | 10 juli 1896 |
| | (antarkt.) | | (antarkt.) | | (arkt.) |
| | 65° 42’ s. lat.; | | 57° s. lat; | | 66° 25’ n. lat; |
| | 79° 49’ ö. long. | | 14° ö. long. | | 10° 26’ v. long.|
+–––-+–––––––––+–––-+–––––––––+–––-+––––––––-+
| 0 | -1.2° Cels. | 0 | -1.5° Cels. | 0 | +4.5° Cels. |
| | | 50 | -1.6° » | 19 | +2.4° » |
| | | 100 | -1.5° » | 38 | -1.3° » |
| | | 150 | -0.5° » | 75 | -1.5° » |
| 100 |}-1.7° » | 175 | +0.2° » | 94 | +0.7° » |
| 200 |} | 200 | +0.5° » | 188 | +0.7° » |
| 366 | -0.8° » | 400 | +0.6° » | 377 | +0.2° » |
| 550 | -0.1° » | 800 | +0.8° » | 753 | -0.5° » |
| 730 | +0.4° » | 1000 | +0.8° » | 1130 | -0.5° » |
| 900 |} | 1500 | +0.1° » | 1412 | -0.9° » |
| |} under 0.0° | 4000 | -0.2° » | – | – |
| 3063 |} | 5000 | -0.5° » | – | – |
Det finnes intet undantag från denna regel. Värmefördelningen i
sådana öppna haf, hvarest is smälter, är alldeles typisk, hvarje
driftsfält, som flyter ut på djupt vatten, drager in under sig en varmare
underström, som består värmet till smältprocessen, och från iskanten
utgår en ytström samtidigt med att afkyldt vatten sjunker ned och
samlas vid hafsbottnen. Man har länge iakttagit dessa
temperaturserier, med ett maximum mellan två minima, hvilka äro så
karakteristiska för issmältningsregionen, men man har icke känt orsaken
till fenomenet och ej heller beaktat den strömbildande energi, som
utlöses genom issmältningen.
Från drifiskanten i norra Atlanten och Nordhafvet flödar alltså
arktiskt smältvatten utöfver golfströmsarean. Man har i allmänhet
icke att tänka sig detta utflöde såsom en hafsström i vanlig
mening, utan såsom en ganska långsam rörelse af ytvattnet vinkelrätt
utåt från iskanten. [1] I Nordhafvet t. ex. följer det breda ytlagret af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
