Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - Bidrag till kännedomen om Brasiliens urbefolkning. Af G. W. Freyreiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ångorna satte verkligen den sjuka i starkaste svettning, och
följande dag var hon fullkomligt återställd.
Hur lyckliga vildarne än äro i att bota nästan alla sina
sjukdomar, stå de dock hjälplösa inför en af de epidemier, som införts
hit, nämligen kopporna. Skulden därtill ligger måhända mest i
deras eget lefnadssätt. De äro vana att flere gånger om dagen
tvätta sig i de närflytande bäckarna och floderna, och i synnerhet
så ofta de plågas af hetta, ila de till vattnet för att svalka sig.
Från denna vana kunna de ej af hållas, ehuru redan så många
därigenom fallit offer för kopporna; förledda af feberhettan sätta de
sig ofta timvis i det kalla flodvattnet för att afkyla sig, hvarigenom
kopporna nästan alltid gå till och den smittade dör. Blotta ryktet
att kopporna finnas i trakten är därför nog för att göra stora skogar
tomma på befolkning.
Man finner inga svaga eller sjukliga individer bland indianerna,
något som man försökt uteslutande tillskrifva deras enkla
lefnadssätt Dock torde härtill mycket bidraga, att de aflifva nyfödda
barn, som äro sjukliga eller lytta. Så hindrade MARLIÉRE nyligen
en coroado, då denne ville döda sin son, emedan han var född med
2 krokiga fingrar och därför, såsom fadern sade, ej skulle kunna
spänna bågen.
Det är förnämligast då majsen är mogen, som coroados’ fester,
hvilka äro verkliga dryckeslag, inträffa. Kvinnorna sätta sig först
i en krets och tugga med stor färdighet majskorn, som de sedan
i söndertuggadt tillstånd utspotta i ett stort krus, som står midt i
kretsen. En till två dagar hålla de på för att tugga den
erforderliga mängden af majs. Öfver denna med saliv blandade majs gjuta
de därefter vatten och låta massan jäsa [1]; sedan detta skett, afhälla
de den färdiga drycken, som liknar svagt öl, och gästabudet börjar.
För att öka munterheten använda de en kalebass med småstenar
i, och genom att skaka denna åstadkomma de en musik, som har
den största likhet med den, som kamtschadalerna frambringa genom
skakningen af ett med alknäbbar behängdt snöre. Coroados kalla
denna skallra »grigine» och sin rusdryck »verú», Ej alltid tillredes
denna dryck af majs, utan äfven af rötter, såsom bland de med
portugiserna ej bekanta vildarne. Vid dryckesgillena skola äfven
sång och dans förekomma, hvilket jag ej själf haft tillfälle att be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
