Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - De hittills funna flytbojarne från Andrée-expeditionen. Af A. G. Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om det sålunda är lätt att visa, huru de båda först utkastade
bojarne drifvit, så blir saken betydligt svårare i fråga om de öfriga.
Den stora onumrerade bojen, »polarbojen», fanns den 11
september 1899 på Kung Karls land, närmare bestämdt på stranden
af Svenska Segelsällskapets Bay, mellan Kap Dickson och
Nordostpynten. [1] Den träffades där 50 à 60 steg från stranden, så långt
upp som isen tycktes kunna skrufvas upp. Häraf följer, att bojen
legat länge på land, innan den blef funnen, ty vid tillfället fanns
ingen is, och någon isskrufning har väl ej försiggått sedan våren
eller början af sommaren. Senare än juni 1899 kan den därför ej
gärna vara uppkastad, men det är lika möjligt, ja nästan troligare,
att detta skett redan på senhösten 1898 och att den skrufvats upp
på land under vintern. Polarbojen saknade som bekant den hylsa,
i hvilken det skriftliga meddelandet skulle nedläggas.
Detsamma var äfven fallet med de båda öfriga hittills funna
bojarne 3 och 8. Bojen 3 fanns den 6 juli 1900 drifvande utanför
södra kusten af Island vid 63° 42’ lat. och 20° 53’ västl. long.,
bojen 8 fanns den 28 juli samma år vid Grindavik i
Gullbringasyssel på Island, cirka 40 kvartmil västligare än den förra.
Frågan, huruvida de tre bojarne, som sakna brefhylsan, haft
denna påskrufvad eller ej när de lämnat ballongen, har som
bekant varit föremål för olika meningar och har framkallat en
ganska liflig debatt. Detta på grund af frågans stora betydelse för
ballongfararnes öde. Har nämligen brefhylsan varit påskrufvad, så
att bojarne ursprungligen innehållit meddelanden, så måste man
antaga, att ballongfärden fortgått utan oroande missöden. Hafva
bojarne däremot varit tomma, så måste man däraf sluta, att de
antingen utkastats såsom ballast, när ballongens bärkraft minskats
i oroväckande grad, eller att de nått isen eller vattnet när
ballongen ej längre kunde hålla sig uppe. Ty enligt upplysning i
tidningarne af kapten G. SVEDENBORG skulle åtminstone de mindre
bojarne ej haft hylsorna påskrufvade vid ballongens affärd, utan
skulle dessa förvarats särskildt. Däremot påstås [2], att polarbojens
brefhylsa varit fastskrufvad, när ballongen uppsteg från Danskön.
De som mena, att bojarne ursprungligen innehållit
meddelanden, äro af den åsikten, att hylsorna afskrufvats genom
»naturkrafternas» inverkan under bojens långa drift i isen. Det kan icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
