310 (Ymer / Årgång 20 (1900))

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - De hittills funna flytbojarne från Andrée-expeditionen. Af A. G. Nathorst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förnekas, att gängorna i de mindre bojarne äro af den
beskaffenhet, att man icke vågar bestrida, att ett dylikt antagande
åtminstone för ett enstaka fall kan vara berättigadt. Men sedan man
funnit de två först utkastade bojarnes hylsor orubbade, blir
sannolikheten för att de tre öfrigas skulle af »naturkrafter» hafva
afskrufvats betydligt reducerad. Särskildt i fråga om polarbojen blir
en dylik mening i hög grad osannolik, dels därför att densammas
skrufgängor äro bättre, dels därför att denna boj drifvit en
betydligt kortare sträcka än de båda bojar, hvilka haft brefhylsan i
behåll. För min del betviflar jag följaktligen, att de bojar, som
sakna hylsor, innehållit några meddelanden, men jag medger på
samma gång gärna, att jag icke kan bevisa riktigheten af denna
mening. Då hela denna fråga i sitt föreliggande skick följaktligen
ytterst blir en trossak, har jag ansett dessa korta antydningar här
vara tillfyllest.

Jag skall i stället vända mig till de trenne ifrågavarande
bojarnes sannolika driftkurser, för såvidt dessa med föreliggande material
kunna bestämmas, men* vill genast framhålla, att resultatet måste
blifva ganska osäkert. Det skulle blifvit detta i ännu högre grad,
om icke polarbojen funnits, ty genom densamma erhålles
åtminstone någon ledning.

Bojen 3, som fanns på Island den 6 juli 1900, har haft att
drifvande tillryggalägga samma sträcka som bojen 7, plus sträckan
kring norra, östra och södra Island, [1] om dygnet, skulle detta,
om bojen börjat sin drift mot öster vid ungefär 67° lat. och 21°

[1] Strömmen vid Islands nordkust har ett ganska egendomligt förlopp. Polarisen
når kusten vid Nordvästlandet och drifver in i Húnaflói, hvarifrån den s. k.
Irmingerströmmen sedermera för den mot öster långs nordkusten, sedan mot söder långs
ostkusten och mot väster långs sydkusten. »Den is, som kommer till Sydlandet,
kommer således alltid från Öster, däremot aldrig från nordväst» (THORODDSEN, Den
grönländska drifisen vid Island. Ymer 1884, sid. 159).</foornote> plus en obekant sträcka
bortom det ställe, där bojen 7 utkastades. För den första sträckan
kan man i enlighet med erfarenheten från bojen 7 beräkna en tid
af cirka 672 dagar, och antager man att driften kring Island
försiggår med en hastighet af 4 kvartmil<footnote>Detta tal är grundadt på några af den svenska grönlandsexpeditionen 1899
utkastade flaskposter, som drifvit i land på Island och hvilka meddelats mig af dr F.
ÅKERBLOM. En af dessa gaf till resultat en hastighet af 3,75 kvartmil om dygnet,
tvenne andra respektive 4,1 och 4,3. Alla dessa tal äro minimivärden. Såsom
medeltal har jag antagit 4 kvartmil. Ingolfexpeditionen har äfven fått ett minimivärde af
4 mil.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ymer/1900/0336.html

		Ymer / Årgång 20 (1900) / 310 (1882) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|