- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 20 (1900) /
313

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - De hittills funna flytbojarne från Andrée-expeditionen. Af A. G. Nathorst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

legat i land några dagar innan den fanns, så kan den möjligen
hafva lämnat ballongen samtidigt med bojen 3. Antager man
emellertid, att bojen funnits genast, så skulle driftsträckan för bojen
8 motsvara 317 dagars drift bortom bågen för bojen 7 — förutsatt
att äfven bojen 8 lämnat ballongen 10 dagar efter uppstigandet. Detta
är naturligtvis i och för sig ett godtyckligt antagande, och så
är äfven antagandet att båda bojarne lämnat ballongen samma
dag, hvilket dock varit fallet, om de äro att anse såsom vrakgods
från någon katastrof, hvarpå ju bref hylsornas frånvaro kan sägas
häntyda. Dessa 317 dagars drift motsvarar emellertid en sträcka
af 475,5 kvartmil bortom afståndsbågen för bojen 7.

På den vidstående kartan har jag med medelpunkt vid det
ställe norr om Island, där afvikelsen i driften mot öster antagits ske,
d. v. s. ungefär där polcirkeln skäres af meridianen för 20° v., slagit en
cirkelbåge genom det ställe, där bojen 7 utkastades, för att erhålla
gränsen för samma afstånd från Island. En annan båge med samma
medelpunkt och en radie, som motsvarar en ökad längd af 457,5
kvartmil, angifver afståndet för bojen 3, medan en tredje båge på
samma sätt angifver afståndet för bojen 8. Dessa afståndsbågar
gälla dock naturligtvis endast så länge som driften gått någorlunda
i radiens riktning, hvilket icke blir fallet söder om 81°. Men då
bojarne, i fall de drifvit därifrån, passerat tämligen nära förbi det
ställe, där bojen 7 utkastades, kan man från sagda breddgrad låta
bågarne mot söder fortsättas af andra, hvilka hafva sistnämnda ställe
såsom medelpunkt och de beräknade afstånden bortom bågen 7
såsom radier. Detta är anledningen till bågarnes starkare
krökning sydost om Frans Josefs land. Öfriga oregelbundenheter i
driften hafva ingen betydelse, enär medelhastigheten är beräknad
med hänsyn till förekomsten af sådana.

Närmare än genom dessa bågar kan man icke af
ifrågavarande bojar i och för sig bestämma de ställen, där de
lämnat ballongen. Hade endast dessa bojar jämte bojarne 4 och 7
blifvit funna, så skulle man följaktligen väl kunnat tänka sig, att
ballongen passerat polen eller i närheten af densamma. [1] Men


[1]
Man kan nämligen icke säga, att den omständigheten, att bojarne funnits på
Island, i stället för att drifva med polarströmmen långs kusten af Grönland till Kap
Farvel och därefter norrut långs Grönlands västkust, talar för, att de icke komma från
någon hög breddgrad, såsom man annars skulle frestats tro på grund af
Jeannetteföremålens drift. Flere af våra flaskposter 1899, som utkastades alldeles invid Grönlands
kust, hafva nämligen drifvit till Island, och detsamma var till och med fallet med
en af RYDERS flaskposter, som 1891 utkastades i det inre af Scoresbys sund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1900/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free