Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - De hittills funna flytbojarne från Andrée-expeditionen. Af A. G. Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
polarbojen, som drifvit i land på Kung Karls land, fäller ett
helt annat utslag.
Tyvärr kan man i fråga om denna senares drift icke draga
några direkta slutsatser angående driftsträckans längd, eftersom
man icke känner tidpunkten för bojens uppkastande på Kung
Karls land. Men såsom jag i en föregående uppsats påpekat, kan
man med fullkomlig säkerhet påstå, att polarbojen icke lämnat
ballongen norr om 82° n. br. Jag tror till och med, att man ej
bedrager sig, om man i stället för 82° skrifver 80°. Visserligen
känner man ännu mycket litet angående riktningen af strömmarne
mellan Frans Josefs land och Kung Karls land, men det synes
mig nästan omöjligt, att riktningen kan vara från nordost.
Sommaren 1898 var nämligen farvattnet kring Kung Karls land i augusti
alldeles isfritt, och så var föröfrigt äfven fallet sensommaren 1897.
Hade nu strömmen varit nordostlig, så hade helt visst isen drifvit
ned från Frans Josefs land och Giles land, där det fanns mycket
sådan. Men så var ej förhållandet, och de isstrimmor vi mötte
voro utsträckta i ost-västlig riktning. Jag måste därför antaga, att
polarbojen kommit till Kung Karls land drifvande från öster.
Bojarne 3 och 8 måste däremot hafva kommit in i
polarströmmen och med denna drifvit norr om Spetsbergen mot väster och
sydsydväst till Island. Vid Spetsbergen kan polarströmmens södra
gräns i allmänhet sägas ligga mellan 80° och 81°, stundom kanske
något nordligare. Men i samma mån man kommer österut, sänkes
polarströmmens södra gräns mot söder; »Fram» dref t. ex. från
knappt 78°, i närheten af 140° o. 1.
Det gäller nu att söka besvara frågan, om bojarne 3 och 8 samt
polarbojen kunnat drifva från samma plats till sina respektive
fyndorter. Det torde härvid först vara skäl att söka föreställa sig, huru
bojarne nått hafsytan, för den händelse de måst utkastas såsom ballast
och för den händelse att de följt med ballongen när denna slutligen
sänkte sig ned. I förra fallet ha de väl utkastats i följd efter
hvarandra, så fort sig göra låtit, men om vindens hastighet varit stor,
kan dock afståndet mellan de olika bojarne blifvit någorlunda
betydligt, i all synnerhet om äfven andra föremål samtidigt kastats ut,
så att ballongen ryckvis stigit och fortfarande förts en sträcka framåt.
Ha däremot bojarne funnits kvar, då ballongen slutligen sänkte sig
ned för att icke mera lyftas, så hafva de nödvändigtvis lämnat
den på ungefär samma plats. Om detta skett i vattnet, får man
väl antaga, att de så småningom lösgjorts af sig själfva. Har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
