Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 4:e Häft.
- Om de nyaste upptäckterna i Armenien. Af K. F. Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om de nyaste upptäckterna i Armenien.
Af K. F. Johansson.
Det är i dag min afsikt att lämna en kortare redogörelse för
de undersökningar och fynd från närmaste årtusendet före
vår tidräkning, hvilka gjorts af tvenne tyska vetenskapsmän under loppet
af i 1890-talet, och som synas vara af den eminenta arkeologiska,
kulturhistoriska och språkvetenskapliga betydelse, att de böra
intressera äfven andra än den närmaste fackmannen. Främre Asien
afslöjar mer och mer sina hemligheter och bringar i dagen allt flera
dokument, som ovederläggligen bevisa, att Eufrats och Tigris’
floddalar, i sista hand Babylonien, är den första härden för den kultur,
som nu behärskar vår jord. Dessa dokument gifva oss en inblick
i gången af de kulturrörelser, som från denna utgångspunkt i olika
riktningar, men företrädesvis i västlig och nordvästlig riktning,
spridt sig och framkallat nya härdar, främst omkring det östra
Medelhafvet, men äfven å andra håll, t. ex. i de bergiga
landområdena sydost om Svarta hafvet. Kulturen har från flera
årtusenden före vår tidräkning vandrat närmast uppför Eufrats och Tigris’
floddalar för att på lämpliga vägar strålformigt tränga vidare fram.
Och just de områden, som vi nu i fantasien skola besöka, nämligen
det armeniska hög- och berglandet, hafva, enligt hvad
monumenten ge vi handen, i början af första årtusendet före vår tidräkning
utvecklat en visserligen i sin art storslagen och egendomlig kultur,
men hvars rötter tydligen gå tillbaka till sydligare trakter,
Assyrien och Babylonien.
Det land, vi här skola sysselsätta oss med, är landet omkring
sjön Van, sträckande sig i söder inemot en linje, som tänkes
dragen från Medelhafvets nordöstra hörn till Kaspiska hafvets sydrand,
i öster till och med Urmia och Göktscha-sjön, hvilken senare torde
böra anses som områdets nordostligaste gräns, i norr inemot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1900/0379.html
