Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Om de nyaste upptäckterna i Armenien. Af K. F. Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De under BELCKS resa vunna resultaten befunnos emellertid
vara af så stor vikt och afgörande betydelse för bedömande af
ifrågavarande trakters historia under längst förgångna tider, att
man i den vetenskapliga världen på allvar började sträfva för
åvägabringande af en ny expedition med bestämd uppgift att undersöka
och så vidt möjligt tillvarataga alla dittills kända minnesmärken,
samt att söka efter ytterligare sådana, för att Armeniens
fornhistoria, med dess växlingar af folk och välden, så långt möjligt skulle
blifva tillgänglig för vetenskapen. Man hade fått en inblick i en
nästan ny och främmande värld; man hade upptäckt, att i det
armeniska höglandet omkring sjön Van blomstrat en rik och
egendomlig kultur under hägnet af ett kraftigt politiskt välde,
samtidigt med att de semitiska folken voro i sin största
kulturblomstring, och ännu innan ariska indoeuropeer uppträdt på dessa trakters
historiska skådebana. Det var helt naturligt, att man, så vidt
möjligt, ville draga i ljuset allt, som var ägnadt till material för resande
af ännu en lysande byggnad i de österländska folkens historia.
Redan strax efter BELCKS hemkomst från sin första resa
utkastade han planen för en ny forskningsresa och vann såsom
deltagare assyriologen C. F. LEHMANN, som var fördelaktigt bekant
på kilskriftsforskningens område. De för expeditionen nödiga medlen
samlades, företrädesvis genom VIRCHOWS hjälp; enskilda personer,
lärda sällskap och institutioner lämnade bidrag till det omfång, att
en längre expedition blef möjliggjord.
Denna kunde emellertid af andra grunder icke komma till
utförande förrän i början af år 1898. [1] Från Berlin utgick i maj
resan genom Ryssland till Wladikavkas. I Tiflis, i hvars museum
flera inskrifter äro förvarade, underkastades dessa en förnyad
granskning. Därefter gick expeditionen till Kedabeg (nordost om
Göktscha-sjön), hvarifrån BELCKS första resa 1891 utgått. Sedan utrustningen
här fullständigats, begaf sig expeditionen, som nu med ett par
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
