Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Om de nyaste upptäckterna i Armenien. Af K. F. Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid foten af den nämnda ned mot Van-sjön småningom sjunkande
bergskedjan, på det hela i västlig riktning, till närheten af byn
Ischchanikom, en sträcka af inemot 22 kilometer; vänder
småningom helt mot öster och följer den nordliga sidan af samma
bergssträckning ända till Artamid. Strax därpå vänder den mot
norr för att slutligen, några kilometer söder om Van, rinna ut på
de därvarande fälten, som i forna tider buro stadens hus och
trädgårdar, men nu till större delen ligga ouppodlade. Om också vissa
sträckor icke erbjödo några svårigheter vid anläggningen, så
förekom dock på andra en ytterst oländig terräng; så i närheten af
Artamid, där marken är genomgående klippig och söndersliten
genom djupa, långt inskärande klyftor. För att leda kanalen öfver
dessa, har man gått så tillväga, att man vid randen af dessa
uppförde breda cyklopiska murar af stora klippblock utan bindemedel
till erforderlig höjd, ofta ända till 15 meter, och sedan anlade
kanalbädden därofvanpå. Bågresning synes man, härefter och efter
deras byggnader i öfrigt att sluta, icke känt till eller användt.
Kanalfåran sänker sig icke jämnt, utan så att säga i afsatser.
De på detta sätt afsiktligt framkallade vattenfallen äro använda
till små kvarnar, gående med turbinsystem. Ännu i dag serverar
kanalen en stor del af de i Haiozzor belägna 42 byarna det för
åkerfält och trädgårdar oumbärliga vattnet, och af de mer än 40
kvarnar, som ännu i detta århundrade funnits, innan kurderna
inträngde i Haiozzor, äro tjugu ännu i gång. - De trigonometriska
och tekniska kunskaper, som behöfts för att utföra dylika
storartade vattenverk, härstamma med visshet,, liksom skriften och andra
till grund för den främre-asiatiska kulturen liggande element, från
Assyrien och ytterst Babylonien. Det är liksom en dunkel erinran
härom, då ännu i dag armenierna betrakta kanalen som ett verk
af den assyriska drottningen Semiramis, i det de kalla kanalen
Schamiram-sue liksom de beteckna staden Van med
Schamiram-gert (Semiramis’ stad). En armenisk historieskrifvare, Moses af
Chorene (på 4OO-talet), beskrifver kanalen på ett sätt, som
märkvärdigt väl stämmer med de faktiska förhållandena. Han känner
också legenden om Semiramis som upphof till densamma.
Att kanalen härstammar från Menuas (omkr. 800), berätta här
och där utefter kanalens lopp, företrädesvis vid svårare ställen,
anbragta, i det närmaste likalydande inskrifter. Så har man endast
i grannskapet af Artamid, på afstånd från hvarandra af 50-100 m.
ofta mindre, funnit nio inskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
