Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Om de nyaste upptäckterna i Armenien. Af K. F. Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möjligen regerat någon tid mellan Menuas och brodern Argistis I,
eller om han dött före fadern.
På den af Menuas lagda grunden arbetade hans son Argistis I
vidare (omkring 780-760, således samtida med Salmanassar III
783-774 och Asur-dajan 773-756). Under hans tid nådde
Chaldia-riket den största utbredning, det någonsin haft. Hade Menuas
gifvit det dess längsta utbredning i väster (till Malatia), så trängde
Argistis mot norr. I Vans klippslott har han inristat sina annaler
och har lämnat efter sig många inskrifter, särskildt omkring det af
honom anlagda Armavir (i närheten af Aras).
På Argistis I följde hans son Sardur III (omkr. 760-730).
Samtida med honom i Assyrien är Adadnirarìs son Asur-nirari
(755-746) samt Tiglatpileser III (745-727). Var nu Chaldia
stormakten i östra världen, så stod Assyrien följaktligen under
förstnämnde härskare så mycket lägre. Den kraftige Tiglatpileser
III återställde det assyriska världsriket. Visserligen tågar T. mot
Armenien, eröfrar hufvudstaden och förstör den, dock utan att
märkbart försvaga dess makt.
Detta visar sig under Sardur III:s son Rusas I, assyr. Ursa
(omkring 730-714), samtida med Salmanassar IV (726-622), samt
Sargon II (721-705). Denne byggde upp en annan borg något
öster om den förra (Toprakkaleh) och bjöd synbarligen med
framgång Sargon spetsen, då denne öfver Musasir ville söka träffa
Biaina. Det är från denne Rusas de kanske viktigaste
inskrifterna härstamma, såsom de från Koelani-Girlan vid Göktscha-sjön
och Topzauä. Säkert är, att Sargons framgångar mot Rusas voro
väsentligen mindre än hans egna skrytsamma uppgifter vilja låta
en förmoda.
Rusas I efterträddes af sin son Argistis II (omkr. 714-690),
samtida med Sargon II samt dennes son Sanherib (Senacherib, 705
-681). Från hans tid härstamma tvenne nyfunna viktiga
inskrifter, handlande om anläggning af en dammsjö (vid Ardjesch) strax
norr om Van-sjön, och hvilka lämna viktiga paralleler för
förstående af Rusas-pelaren (Keschisch-göll), som afhandlar liknande
ämne. Både Sargon och Sanherib klaga i sina annaler öfver de
ränker, som Rusas I och Argistis II spunno mot Assyrien. De
voro tydligen själen i de uppror, som Assyriens vasallstater
esomoftast gjorde mot hufvudlandet.
Hans son, från hvilken härstammar inskriften från Mazgert, var
Rusas II (omkr. 690 - 670), samtida med Asarhaddon (680-668). -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
