Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Hvilka delar af jorden äro outforskade vid det nittonde århundradets slut? Af H. Singer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1840 Viktoria land med dess vulkaner; BORCHGREVINK beträdde
det 1894 oeh har 1899-1900 något närmare utforskat delar af
detsamma. Vid 160° v. 1. nådde ROSS 1842 så långt mot söder
(78° IO’), att han först på den allra sista tiden härutinnan blifvit öfverträffad. Vid 110° v. 1. framträngde COOK 1774, vid 100° v. 1. den belgiska expeditionen under DE GERLACHE (1898-1899 till
åtminstone 71° 30’ s. br.), vid 35° v. 1. WEDDELL 1823 (till 74° 30’) och vid 15° v. 1. ROSS 1843. Dessutom är på några mellan 60° och 70° s. br. belägna ställen land dels endast sedt, men dels äfven beträdt: Enderby-, Kemp-, Termination- och Wilkes land söder om Indiska oceanen och Graham land söder om Stilla oceanen. En åskådlig föreställning om storleken af det område, som kring sydpolen ännu icke af någon undersökts, erhålles, om man
inlägger dettas gränser på en karta öfver norra polarområdet. Man finner då, att det skulle nå fram till Norge, Sibirien och Nordamerika samt på sina ställen sträcka sig ända ned till 65 ° n. l.
Efter mer än 5O-årigt stillestånd har sydpolarforskningen,
såsom ofvan antydts, mot århundradets slut åter upptagits. Den belgiska expeditionen under DE GERLACHE, hvilken var den första, som öfvervintrat inom sydpolarområdet, ,är redan nämnd, liksom ock den engelska under BORCHGREVINK, hvilken sannolikt ej obetydligt vidgat vår kunskap om dessa trakters allmänna naturförhållanden och dessutom hunnit 40’ längre mot söder än ROSS. Slutligen må erinras om de tyska och engelska regeringsexpeditionerna, hvilka skola utgå nästa år.
Trots de stora svårigheter, som ställt sig i vägen för
utforskandet af kontinenterna, hafva dock dessa i allmänhet erbjudit gynnsammare betingelser härutinnan än de ishöljda, människotomma polarregionerna. Vid 19:de århundradets början ägde man visserligen en ungefärlig kunskap om största delen af Asien, men denna tillfredsställde ingalunda en något så när exakt forsknings
fordringar. Mindre Asien, Persien och ryska väldet hade genomkorsats af enstaka reserouter, men den kartbild dessa möjliggjorde var dock högst bristfällig. Främre Indien var vid århundradets början så pass i engelsmännens våld, att en kartläggning då kunde påbörjas därstädes, men Bortre Indien och Sundaöarna, med undantag af Java, voro ännu så godt som okända. Öfver Kina och en del af Tibet funnos jesuiternas kartor från 17:de århundradet, hvilka än i
dag aftvinga oss ett beundrande erkännande. Dessa basera sig på goda ortbestämningar, hvilka blefvo en så säker stomme för det i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
