Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Hvilka delar af jorden äro outforskade vid det nittonde århundradets slut? Af H. Singer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de flesta fall redan för handen varande kinesiska materialet, att kartorna från denna tid gifva en visserligen rå, men dock ganska trogen bild af verkligheten; de anlitas ju än i dag delvis vid upprättandet af kartor öfver sådana trakter af Kina och
Centralasien, som ännu icke blifvit öppnade för forskningen. Från de flesta af Kinas biländer förelågo vid seklets början endast routebeskrifningar, nedskrifna af medeltidsresande, och hvilka vid denna tid syntes kartografiskt obrukbara, men numera, inramade i senare forskares router, ingalunda sakna värde och betydelse.
Det 19:de århundradets flitiga forskning har emellertid äfven för kartan öfver den asiatiska kontinenten skaffat ett nytt och säkert grundlag, och Högasien är ett af denna forsknings stoltaste blad. Detta utgör ock hvad Asien angår viktigaste delen af den kvarlåtenskap, som det nya århundradet mottager med förbindelse att däröfver sprida fullt ljus. I Tibets ödemarker finnes ännu ett tacksamt fält för pionierarbete, trots de betydelsefulla upptäckter, som här blifvit gjorda af PRSCHEWALSKI, BONVALOT, DUTREUIL DE RHINS, ROBOROWSKI, HEDIN, NAIN SlNGH och andra framstående resande, ryssar, engelsmän och fransmän, samt indiska punditer. I all synnerhet gäller detta påstående området norr om NAIN SINGHS route 1874-1875, söder om Kwenlun och väster om DUTREUIL DE RHINS’ route 1893. Stora sjöar, ökenartade ödemarker och väldiga i öster och väster strykande bergskedjor torde vara det karakteristiska äfven för denna del af Tibet. Norr om Kwenlun och PRSCHEWALSKIS, CAREYS och HEDINS vägar utbreda sig ända fram till Tarim ändlösa, obekanta öknar, som blott utefter ett par stråkvägar med vida mellanrum äro
genomkorsade. Möjligen gömma de liknande hemligheter,
liknande förhistoriska städer, som det förunnades HEDIN att upptäcka väster om Kerija-Darja. Detsamma gäller om den öster om Lop-Nor belägna delen af öknen Gobi, hvarest endast helt få platser mestadels inom randområdet blifvit besökta. YOUNGHUSBAND, PRSCHEWALSKI, CAREY, ROBOROWSKI, KREITNER, FUTTERER och andra ha mer eller mindre djupt inträngt här, och i slutet af 1899 har BONIN väster om Satscheu funnit intressanta ruiner. Blott i sina allra allmännaste hufvuddrag är det östligaste Himalaya bekant. Här resa sig de högsta fjälltopparna på jorden, hvilka
visserligen äro trigonometriskt uppmätta från det indiska
låglandet, men icke ens vid deras fot, långt mindre på deras toppar, har veterligen ännu någon människa varit, och endast ett fåtal af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
