Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 1 - Om trepanation af hufvudskålen, såsom folksed i forna och nyare tider. Af Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YMER IQOI. H. I.
Om trepanation af hufvudskålen, såsom folksed
i forna och nyare tider.
Af Gustaf Retzius.
Det märkliga fynd, som docenten OSCAR ALMGREN sistliden
sommar gjorde vid sin undersökning af det kort förut anträffade
graffältet i närheten af Alvastra järnvägsstation, har bragt frågan om
förekomsten af seden att trepanera, d. v. s. att borra, såga eller skafva
hål på hufvudskålen å lefvande människor äfven under vårt lands
forntid, i en ny och oväntad belysning. Väl har man vid några
tillfällen i våra forngrafvar funnit kranier och delar af sådana, å
hvilka större eller mindre hål af rundad eller oval form
förekommit; ,men dels hafva dessa hål kunnat förklaras såsom härrörande
af tryck från de i graf j orden befintliga, invid kraniet liggande
stenarna, och benen - någon läknihgsprocess har icke kunnat
iakttagas å de ifrågavarande hålens ränder -, dels har man
antagit hålen bero af sjukdom i de omgifvande delarna. I sistnämnda
hänseende bör särskildt anföras ett år 1863 vid undersökningen
af en gånggrift nära Falköping funnet stycke af en hufvudskål,
hvarpå ett rundadt hål af 2-3 cm. genomskärning anträffades;
professorn, frih. G. v. DUBEN ansåg, att det kunde vara tvifvel
underkastadt, huruvida detta hål vore märke efter vapen eller af den
sjukdom, som kallats fungus durse matris, och jag ansåg mig då
äfven böra instämma med honom i denna hans åsikt. Men ju mera
jag nu i minnet öfverväger beskaffenheten af detta hål, dess mera
lutar jag åt den uppfattning, att här verkligen förelegat ett fall af
trepanation. Hålets ränder voro glatta och företedde full läkning.
Vid den tiden (1863) hade man ännu icke någon kännedom om
förekomsten af trepanation hos de forntida europeiska folken. Ju
mera jag begrundar saken, dess mera synes mig det ifrågavarande
hålets beskaffenhet hafva liknat de af doc. ALMGREN vid Alvastra
funna kraniernas. Tyvärr har kraniestycket från stenåldersgrafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
