Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 1 - Om trepanation af hufvudskålen, såsom folksed i forna och nyare tider. Af Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TREPANATION AF HUFVUDSKÅLEN. IJ
Emellertid är det ganska märkvärdigt, att enligt
forflforskar-nes vittnesbörd våra fornsagor och traditioner icke innehålla några
antydningar om förekomsten af denna operation under slutet af
hednatiden, den första kristna tiden och själfva medeltiden. Icke
häller har hittills något kranium från dessa tidsåldrar anträffats, som
visat spår af trepanation. Först under senare tider har denna
operation, på rent vetenskaplig bas, blifvit af den moderna
läkarekonsten ånyo införd i vårt land, fastän den naturligtvis endast ganska
sällan, på bestämda indikationer och med allt noggrannare
skyddsåtgärder (antiseptik, aseptik), blifvit hos oss tillämpad.
I sammanhang med detta meddelande om trepanerade kranier
ur svenska forngrafvar kan det vara af intresse att kasta en blick
på förekomsten af denna märkliga operativa åtgärd hos andra folk
i forna och nyare tider.
Hvad då först våra grannländer angår, synes man ännu icke
funnit spår däraf i Norge. Men i Danmark har man redan
längesedan anträffat trepanerade kranier. På en grafplats vid Varpelev
i Stevns härad har sålunda blifvit funnet ett kranium, härrörande
från den äldre järnåldern, hvilket år 1877 omsorgsfullt beskrefs af
anatomen, prof. F. T. SCHMIDT*. Detta fall är så till vida af
särskildt intresse, att man kan sluta till anledningen för operationen;
kraniet företer nämligen märke efter ett huggsår - tydligen ett
svärdshugg - af 3z/2 tums längd å vänstra sidan af pannan från
kronsömmen till tätt öfver ögonhålsranden; från öfversta änden af
detta huggsår går i trubbig vinkel en spricka som med 2 tums längd
sträcker sig bågformigt bakåt-nedåt i hjässbenet, och nära nedre
änden af såret går en annan spricka bakåt genom tinningdelen af
pannbenet. Medelst en såg, af hvars tänder märken synas, har
man borttagit ett stort stycke af det benparti, som begränsas af
huggsåret och den bortre sprickan. Hvarken benränderna eller
benytan kring denna öppning visa minsta spår af att såret har
suppurerat, och mannen torde hafva dött kort efter huggsårets
uppkomst och operationens utförande. På grund af de nämnda
förhållandena har man med all rätt slutit till, att trepanationen här
utförts i rent kirurgiskt syfte för att söka bota en genom yttre våld
å hufvudskålen uppkommen skada.
1 F. T. SCHMIDT, Aarb. f. nord. Oldkyndighed og Historie, 1877, sid. 360.
Ymer 1901. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
