Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 1 - Om trepanation af hufvudskålen, såsom folksed i forna och nyare tider. Af Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TREPANATION AF HUFVUDSKÅLEN. 2 I
personer dogo, utskar man ofta ur deras hjärnskålar små stycken
eller skifvor (rondelles), hvilka användes såsom amuletter; man tog
sådana stycken företrädesvis från själfva kanten af den läkta
öppningen (posthum trepanation).
Denna BROCA’S teori, framställd såsom den var med hans
kända talang och uppburen af hans stora auktoritet både såsom
hjärnkirurg och antropolog, väckte mycket uppseende och vann
allmän tillslutning. Själfva VIRCHOW, som ju eljest plägar utöfva
en sträng kritik mot nya läror och teorier, förklarade sig endast
kunna instämma och ansåg här föreligga en stor upptäckt på den
förhistoriska antropologiens område.
Nu gjordes ock, särskildt i Frankrike,
det ena fyndet efter det andra af
trepanerade kranier och amuletter, till största
delen i grafvar (dolmens och grottor) från
den yngre stenåldern. Antalet af fynd växte
o
alltmera. Ar 1885 ägde d:r PRUNIÉRES
ensam i sin samling 167 trepanerade kranier och
delar af sådana. »Efterfrågan» var så stor, att
det t. o. m. lönade sig att söka åstadkomma
förfalskningar. Men icke blott i Frankrike,
utan äfven i Belgien (vid Limet nära Liége,
1886), i Schweiz (i pålbyggnaderna), i Böhmen,
i Wiirttemberg, {Sachsen, i Ryssland, i
Portugal, i Skottland och nyligen äfven i Norra
Tyskland anträffade man kranier, dels från
den yngre stenåldern, dels från bronsåldern, hvilka företedde
tre-panationshål, som åstadkommits antingen under lifvet eller efter
döden. Äfven hos Teneriffas forna invånare, guancherna, var
trepanation i bruk. En del af dessa fynd äro väl icke så alldeles
säkert bestämda, men i alla fall har det visat sig, att operationen
i forntiden, synnerligen under den yngre stenåldern, förekommit
ganska utbredd i Europa. Detta gäller särskildt det slags
operation, som utförts på lefvande individer. Däremot har frågan om den
»posthuma trepanationen» eller, rättare sagdt, utskärandet af skifvor
ur de redan aflidna trepanerades kranier, frågan om amuletterna,
icke blifvit lika säkert afgjord. I sin ofvan anförda afhandling har
SÖREN HANSEN ägnat denna PRUNiÉRES-BROCA’ska teori en, efter hvad
det synes, ganska träffande kritik. Det är tämligen naturligt,
säger han, att man tillvaratog sådana benstycken, som vid trepana-
Fig. 8. Kranium med tre-
paneradt hål, från Södra
Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
