Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Geografiska och kartografiska arbeten i Sverige under 1600-talet. Af Sven Lönborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ÖOO-TALETS SVENSKA KARTOGRAFISKA ARBETEN. I I Q
framåt äro nästan alla kartor öfver Sverige, som af trycket
utgifvits, att betrakta endast som mer eller mindre fullständiga kopior af
BuREi-kartorna.1 Hvar själfva originalen till dessa kartor finnas,
såvida de ännu äro i behåll, har jag mig icke bekant.
Innan vi undersöka, hvilka framsteg arbetet på den svenska
kartan gjorde under tiden efter BUREUS, måste vi kasta en blick
på de vetenskapliga förutsättningar, man under det sjuttonde
århundradet i vår land ägde för ett fruktbärande kartografiskt arbete.
Ett allmännare intresse för de matematiska vetenskaperna
synes hos oss hafva uppkommit på iÖ2O-talet, och förtjänsten här.
af torde man i icke ringa grad få tillskrifva de tre förut nämnde
männen LAURENTIUS PAULINUS GOTHUS, JOHANNES RUDBECKIUS och
JOHAN SKYTTE. I 1625 års konstitutioner för Uppsala universitet, i
hvilkas aifattning SKYTTE säkerligen haft stor andel, gifvas sålunda
vidlyftiga föreskrifter för den matematiska undervisningen. Det
skulle finnas tre matheseos professorer, af hvilka en skulle
undervisa i astronomi och geografi. Undervisningen i matematik skulle
meddelas med hänsyn till dess praktiska tillämpning på åkrars,
höjders, djups, bredders, byggnaders, bergs, grafvars, fälts, lägers,
floders och afstands uppmätning, på domares boskiftesförrättningar,
krigs- och byggnadskonst, handel och sjöfart m. m.
I de vid ungefär samma tid affattade Constitutionerna för
Collegium Strengnense, som säkerligen till stor del äro författade af
PAULINUS GOTHUS, bestämmes ungefär halfva lärotiden åt de
matematiska ämnena, och af de något senare af RUDBECKIUS författade
»Constitutiones Gymnasii Arosiensis» ser det ut som om man i
Västerås skola, under RUDBECKII tid ett universitet i smått,
studerat lika mycket matematik som i Uppsala.
Stor betydelse för ifrågavarande vetenskaper hade säkerligen
de båda professorerna i Uppsala MARTINUS ERICI GESTRINIUS (1620
-1648) och hans svåger MARTINUS OLAI NYCOPENSIS (1626-1657),
af hvilka den förre mer än någon annan math. professor i Uppsala
under denna period sökt följa med sin vetenskaps framsteg i
utlandet. Det är sålunda han, som först gjort COPERNICUS’, KEPLERS
1 De viktigaste af de under i6oo-talet tryckta kartorna öfver Sverige finnas
upp-tagna i WARMHOLTZ förteckning i Bibi. Hist. I, sid. 9 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
