Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 1. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 AXEL HAMBERG.
Redan år 1871 hade Sarjekfjälltrakten - sålunda fore dess
egentliga upptäckt - genomfarits af en vetenskapsman,
lafkänna-ren P. J. HELLBOM*, hvilken under en tre dygns resa tillryggalade
den omkring 7 mil långa vägen mellan nybygget Aktse på östra
och Alkavare lappkapell på västra sidan. Han ägnade sig därvid
hufvudsakligen åt undersökningar af lafvegetationen. Mig
veterligen är HELLBOM den ende representant för de biologiska
vetenskaperna, som före sommaren 1900 besökt högfjällstrakten.
Från år 1881 är att anteckna ett kort besök af den franske
alpinisten CH. RABOT2. Han färdades från Kvickjock till
Kåtok-jock i Rapadalen samt vidare till Aktse. Därifrån ställdes kosan
öfver Situojaure till Kukkesvagge, hvarifrån Sarjektoppen bestegs,
Ehuru RABOT företog sin resa hufvudsakligen i turistintresse, måste
han likväl betraktas såsom en af denna fjälltrakts viktigaste
pio-nierer.
För öfrigt torde densamma före mig icke hafva besökts ät
någon annan vetenskapsman än statsgeologen F. SVENONIUS, hvilken
där bedrifvit såväl glaciologiska som geologiska undersökningar.3
Han har färdats rundtomkring hela högfjällstrakten samt inträngt
i Rapadalen ungefär 2 rnil från Laitaure. I sin afhandling Studier
vid svenska jöklar4 beskrifver han tvenne glacierer från trakten
och framställer åtskilliga åtminstone för sin tid värdefulla
anmärkningar angående dess fysiskt geografiska förhållanden. Till
SVENONIUS’ förtjänst kan äfven räknas, att han vid så många tillfällen
framhållit dessa högfjälls utomordentligt storslagna natur.
SVENONIUS’ undersökningar därstädes ha dock varit alltför tillfälliga, för
att genom dem denna intressanta del af vårt land skulle kunna
anses hafva blifvit i något afseende tillräckligt känd.
Efter att hafva studerat glacierer i de arktiska trakterna,
Norge och Schweiz besökte jag sommaren 1895 Sarjekfjälltrakten
för att någon tid ägna mig åt studiet af svenska glacierer. Jag
fann därvid i denna fjälltrakt ett arbetsfält, som i hög grad
tilltalade mig och som syntes mig lofva goda och viktiga resultat
1 Lichenologiska exkursioner i Lule Lappmark sommaren 1871. Bot. Not. 1872,
sid. 106. En af HELLBOMS son författad skildring af resans förlopp återfinnes äfven i
Turistföreningens årsskrift för 1892, under titeln »Från Aktsek till Njuonjes. En
femtonårings reseminne från 1871».
2 Un été au-dessus du cercle polaire. Annuaire du Club Alp. Franc. 8 (1881).
3 Ymer 1887, sid. 116 o. XXIX.
4 Geol. Fören. Förh. 7 (1884), sid. 5 (S. G. U. Ser. C, nr 61).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
