Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 5. Istidsbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1/ AXEL HAMBERG.
saknas icke, äfven på högre nivå, ganska skarpt markerade
stränder eller till och med väl utbildade terrasser (fig. 10).
Uppenbarligen har sjöarnes vattenstånd icke varit så länge
konstant vid någon nivå, att en sammanhängande strandbildning
hunnit utvecklas, utan ha sådana endast på därför gynnsamma
lokaler uppstått, och dessa ha för olika nivåer varit olika. På
grund af detta förhållande och linjernas talrikhet kan man draga
den slutsatsen, att de isdämda sjöarne i dessa högfjäll i motsats
till dem, som förekommit i Jämtland, ingalunda aftappats öfver
konstanta passhöjder i fast fjäll, utan genom pass i inlandsisen själf.
Under pågående issmältning ha dessa förmodligen ganska
kontinuerligt sänkt sig, och i samma mån har äfven nivån i de isdämda
sjöarne sjunkit.x .,.’-.
Det är emellertid äfven en annan sak, som tvingar till
antagandet, att det isdämda vattnet icke eller åtminstone icke under
början af dessa sjöars period utrunnit öfver passhöjder i fast fjäll,
nämligen att strandlinjerna förekomma till afsevärdt större höjder
än som motsvara fjällpassen i trakten. Redan i tabellen på sid.
176 äro nivåer upptagna, som öfverträffa de motsvarande passen.
I själfva verket äro dock i denna tabell icke de allra högsta
linjerna upptagna, emedan, såsom redan nämndt, linjerna i allmänhet
bli alltmer otydliga, ju högre upp på bergssidorna man kommer.
jDeras öfre gräns eller den högsta lakustrina gränsen är sålunda
icke möjlig att fastställa. På några andra punkter än de i
tabellen anförda har jag emellertid funnit ännu högre stränder, såsom
på nedanstående:
Nordostsluttningen af Matåive på i 100 m. ö. h.
Väst- » » Matu Gullock » i 090 » » »
Nordost- » » Kåtokkaise » i 260 » » »
Syd- » » Luobme » i 143 » » »
Den högsta af dessa linjer, den på Kåtokkaise, är i motsats
till flertalet högtliggande stränder en kraftigt utbildad (se fig. 10),
ganska lång, horisontell terrass af omkring 10 meters bredd. Såsom
förut på såväl marina som lakustrina terrasser2 blifvit iakttaget, är
1 En liknande förklaring har af SVENONIUS antydts såsom möjlig för en del af
strandlinjerna vid Torne träsk.
2 Jämför SCHIÖTZ, Bemerkninger om Danielsen af Strandlinier i fast Pjeld.
Kri-stiania Vid. Selsk. Forh. 1894, N:o 4. - ÖYEN, Strandlinjer i Gudbrandsdalen, sid. 12.
Kristiania 1896. - ÖYEN, Skilbotn, sid. 6. Kristiania 18.96,-^. VOGT, Söndre
Helgeland. Norges Geol. Und, 29, sid. 73. Kristianiq, 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
