Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 6. De nutida geologiska bildningarna och den recenta erosionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 AXEL HAMBERG.
Veooo- Såsom nedanstående sammanställning visar, hafva åtskilliga
stora floder en äfven relativt till vattenmassan större slamhalt.
Orsaken härtill torde vara, att de genomlöpa mycket lösare jord- och
berglager. (
Slammängd relativt till
vattenmängd
Mississippi.............................. i i 500
Po......................................... i 900
Donau..................................... i 2 880
Nilen ........................____.... i 2050
Rhen ..................................... i 18000
Rapaätno.............................. i 6000
Af dessa floder har endast Rhen en mindre slamhalt än
Rapaätno. De andra äro för öfrigt kända för sina stora slamhalter.
Det slam, som Rapaälfven för, härrör säkerligen icke till lika
stor mängd från dräneringsområdets alla delar. Af det faktum,
att alla bäckar i högfjällen, som icke komma från glacierer, hafva
nästan alldeles klart vatten, under det att de, som dränera glacierer,
alltid hafva mer eller mindre grumligt, följer, att det allra mesta
slammet ovillkorligen härrör från glaciererna. Såsom exempel på
slamhalten i en glacierbäck kunna följande siffror från Mikajock
anföras:
Datum Slammängd gr. pr m.3
15 juli 1900.............................. 156,6
i aug. ».............................. i 430,2
5 » » ............................... i 900
Alla profven voro ytvatten. Det sista visar, hvilken stor
slamhalt dessa glacierbäckar .stundom kunna föra. Vid en jämförelse
med tabellen på sid. 199 finner man dock, att botten vattnet i
Rapaälfven kan föra ungefär lika stor slamhalt. Transporten
utmed bottnen var dock i Mikajock helt visst ofantligt mycket
större, ty man kunde vid detta tillfälle tydligt höra, huru stora
stenar på bottnen dundrade och slogo mot hvarandra.
De glacierbäckar, som tillflyta Rapaälfven, innehålla naturligen
en mycket större relativ slammängd än älfven, ty dels torde de i och
vid sidan af sin egen bädd aflasta det gröfsta materialet, dels blir
deras vatten i älfven uppblandadt med klart vatten, som ej kommer
från glacierer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
