Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 7. Glaciererna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 ! AXEL HAMBERG.
i . snönederbörd och lufttemperatur, skulle dock äfven en ganska
noggrann kännedom om traktens klimat i allmänhet ej förslå för
att förklara, hvarför på en fläck finnes en glacier, på en annan ingen,
hvarför en glacier upphör på en nivå, en annan på en annan
nivå. Förutom den påbörjade undersökningen af de för glaciererna
viktiga meteorologiska elementen har jag därför äfven inledt
undersökningar öfver snö- och isomsättningen hos tvenne representativa
glacierer, nämligen Mikaglacieren och Luleavaggeglacieren, hvilka
undersökningar syntes mig så mycket mera värdefulla, som dylika
arbeten ej förut blifvit utförda.
Ämnesomsättningen och därmed äfven storleken af en glacier
kan, såsom redan antydt, anses vara beroende af följande faktorer:
1) det årliga snööfverskottet i ackumulationsområdet,
2) glacierens rörelse,
3) afsmältningen inom afsmältningsområdet.
Så snart dessa tre faktorers belopp år efter år bibehåller sig
konstant, så kommer glacieren i ett tillstånd af jämnvikt till
klimatet och bibehåller år efter år sin storlek oförändrad. Men om
klimatet ändrar sig, måste äfven i de nämnda faktorernas belopp
förändringar inträffa, som, om de ej tilläfventyrs kompensera
hvarandra, förorsaka ändringar i glacierernas storlek. För att utröna
huru Sarektraktens glacierer i detta hänseende förhålla sig, har
läget af åtskilliga glacierändar relativt till nedanför dem uppbyggda
rosen vid flera olika tillfällen uppmätts. Däraf har visat sig, att
under de år undersökningarne fortgått glaciererna här bibehållit
sin storlek nästan oförändrad. Däremot ser det ut, som om under
decenniet före mina arbetens början en minskning ägt rum, ty
Luotohglacierens ände, hvars läge 1883 bestämdes af SVENONIUS,
befanns 1897 hafva dragit sig 119 m. tillbaka. Af denna enda
observation kan dock ej några säkra slutsatser dragas angående
hela traktens glacierer.
Försök att bestämma snöackumulation och rörelsehastighet i
firnområdet.
Af dessa tre faktorer är den första den afgjordt allra svåraste
att bestämma. Med en nederbördsmätare uppställd i firnregionen
skulle visserligen en sådan bestämning kunna utföras, men denna
mätare måste i så fall ofta tillses, gräfvas fram och flyttas upp på
nytt underlag, allteftersom snön ackumulerar sig. Detta skulle
emellertid vara förenadt med stora kostnader i en trakt, där inga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
