Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 8. Meteorologiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 j l AXEL HAMBERG.
Trenne mätare af det ifrågavarande slaget uppsattes i juli
1899 omkring Luleavaggeglacieren, en på toppen af Tjäura vid
ungefär 2 ooo meters höjd öfver hafvet, en vid i 530 m. ö. h. på en
från bergskammen söder om glacieren framspringande tväras, en
nedanför glacieränden utmed Kåtojock vid i 050 m. ö. h. De
besöktes återigen den 18 och 19 aug. samma sommar, då nederbörden
uppmättes. Därvid befanns vindskärmen på toppmätaren hafva
blåst ned, utan att mätaren för öfrigt blifvit skadad. Denna
mätare var utvändigt öfvertäckt med ett 5 - 10 cm. tjockt lager af
rimfrost och snö, äfven stagen voro på detta sätt öfverklädda, så
att de bildade 15-20 cm. tjocka stammar af snö och rimfrost.
All denna rimfrost satt dock utvändigt, mynningen var i det
närmaste oförminskad, endast ett några mm. tjockt rimfrostlager
befann sig på den mot nordväst vända insidan. I samtliga mätare
nedhälldes salt, 5 kilo i hvarje.
Den 4 okt. 1899 besöktes samtliga mätare af tvenne lappar
LARS TUORDA och AMMA PIRKIT. De funno dem i godt stånd. I
början af april 1900 gjorde samma lappar, hvilka nu befunno sig i
skogarne, en resa på ej mindre än tio dagar för att efterse mätarne.
De funno dem äfven nu i godt stånd. Kring de båda nedersta
mätarne låg knappt mer än en half meter snö, men toppmätaren
var omgifven af ett så högt snölager, att endast 30 cm. af
densamma stod öfver snöns yta. Lapparne nedhällde 5 kilo salt i
hvarje apparat.
Den 7 juli 1900 besökte jag själf mätaren på Tjäuratjåcko för
att uppmäta den fallna nederbörden. Detta kunde emellertid ej
låta sig göra, emedan den till stor del var frusen, då
lufttemperaturen var - 5°. Att smälta denna till åtskilliga tiotal kg.
uppgående ismassa var för tillfället omöjligt, hvarför jag måste
uppskjuta uppmätningen till på hösten. Den 8 och 9 juli
företogos däremot uppmätningar af nederbörden i de båda nedre
mätarne. Den mellersta innehöll liksom toppmätaren högst
betydande nederbördsmängder, omkring 160 liter. Fig. 26 visar denna
mätare öppnad med den sedan den 18 aug. 1899 däri-hopade
nederbörden. Öfverst ligga några snö- och isklumpar
Slutligen den i sept. blef uppmätningen af d^n i toppmätaren
samlade nederbörden utförd, ehuru under förfärliga
väderleksförhållanden. Äfven nu hade en stor del af nederbörden öfvergått till is.
Som någon smältning af denna ej var tänkbar, hade jag medtagit
en fjädervåg och en påse för att kunna väga isbitarne. Det visade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
