Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 8. Meteorologiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 AXEL HAMBERG.
. l -
p Visserligen går öfver trakten en stråkväg för
barometermini-ma, kommande från Atlanten, den jämförelsevis ringa nederbörden
i Kvickjock visar dock, att dessa ej kunna vara tillräcklig
förklaringsgrund till den stora nederbörden i fjällen, ehuru de väl måste
anses vara en viktig bidragande orsak därtill. Ty när dessa med
fuktighet mättade luftmassor passera gränsfjällen, beröfvas de så
mycken vattenånga, att regn ej inträffar i de svenska dalgångarne,
men de bibehålla å andra sidan tillräcklig fuktighet för att
nederbörd skall utfällas vid passagen öfver Sarjekfjälltrakten, som ju är
något högre än riksgränsfjällen.
På samma sätt torde äfven nästan alla andra vindar ofta nog
hålla tillräcklig fuktighet för att nederbörd skall inträffa vid passagen
öfver högfjällen.
I Jockmock, ungefär 10 mil ostsydost om högfjällen, är en
under Meteorologiska central an st alten lydande meteorologisk station
belägen, af hvilken kännedom om fuktighetsförhållandena på östra
sidan om högfjällen kan erhållas. Därstädes befunnos i medeltal för
1897-99 luftens temperatur och absoluta fuktighet under
sommarmånaderna vara följande:
Juni Juli Aug.
Luftens temperatur .,.................. +11,3° +14,4° +10,0°
» absol. fuktighet (mm.) ... 6,6 9,2 7,3
Dessa ångtryck motsvara vattenångans maximaltryck vid
temperaturerna + 5,2°, +10,1°, +6,7°. Vid en afkylning af luften mera
än 6,1°, 4,3°, resp. 3,3° skulle sålunda en utfällning af vattenånga
kunna taga sin början. För att en dylik afkylning skall komma till
stånd behöfver luften ej stiga mera än omkring 610, 430, resp. 330
meter, ty med vattenånga ej mättad luft afkyles ungefär i ° vid en
stigning af 100 meter. Dock uppnås i regeln ej denna afkylning,
emedan värme tillkommer utifrån (från solen), men åtminstone torde
en afkylning af 0,5° per 100 meter äga rum. Kondensationen skulle
då kunna taga sin början vid i 220, 860, resp. 660 m. öfver
Jockmock eller vid i 480, i 120, resp. 920 m. ö. h. I medeltal för de
anförda månaderna skulle sålunda åtminstone dimma eller moln vid
dessa höjder uppstå, om luften från Jockmock transporterades öfver
högfjällen. Som vi här räknat med medeltal och såväl fuktighet
som temperatur växla betydligt, kunna vi inse, att i många fall
afsevärd nederbörd helt visst skulle utskiljas, medan i andra fall
förmodligen luften skulle kunna hålla sig klar. Emellertid framgår af
ofvanstående, att sannolikheten för moln och nederbörd äfven vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
