Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Etnografiska undersökningar öfver aztekerna i Salvador. Af C. V. Hartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETNOGRAFISKA UNDERSÖKNINGAR ÖFVER AZTEKERNA I SALVADOR. 285
en gång, då jag sökte öfvertala henne att få taga hennes bild:
»Huru, skulle jag låta dig få min skugga för i peso, när du sedan
borta på din ö kanske säljer den för flera hundra?»
Jag insåg till sist, att det var nästan omöjligt att företaga
antropologiska arbeten i detta samhälle och uppsköt dem tills
vidare. Som platsen emellertid från flera synpunkter föreföll
intressant och lämplig för insamlandet af språkmaterial och etnografica,
började jag i stället studera invånarnes språk, seder och bruk o. s. v.
Först ett år senare blef det mig förunnadt att få återupptaga
mina afbrutna antropologiska arbeten. Jag befann mig i
Ahuacha-pån, en gammal f. d. aztekisk stad vid Guatemala-gränsen, då
plötsligen revolution bröt lös. Af chefen för den revolutionära styrkan
erhöll jag tillåtelse att följa med de trupper, som sändes ned mot
Nahuizalco, där jag hade mitt hufvudkvarter samt förvarade mina
papper och samlingar. Vi uppnådde Nahuizalco under natten. Efter
en timmes gevärseld flydde den indianstyrka, som försvarat staden.
Den central-amerikanska fanan öfver alcaldian nedslets -
föreningen mellan Salvador, Honduras och Nicaragua, som varat några
månader, var upplöst - och Salvadors gamla stjärnbaner hissades
ånyo på sin forna plats. All den manliga befolkningen, som fanns
kvar i staden, tvingades nu att göra krigstjänst. Expeditionskårer
utsändes åt alla håll i bergen och skogarne, dit en stor mängd
indianer tagit sin tillflykt, och vid dödsstraff tvingades de att ställa
sig i de revolutionäres led. Båda partierna skynda här alltid i
revolutionstid att pressa så många soldater de kunna in i sina arméer,
och i främsta rummet uppföras indianerna i milorna, utan att
någonsin tillfrågas om sina politiska åsikter. Dessa olyckliga
partifejder mellan landets rikaste och mäktigaste familjer af spanskt
blod äro mestadels i grund och botten intresselösa för indianerna,
ehuruväl dessa naturligtvis få lida mest af ofreden. Jämmer och
gråt höras ock öfverallt i indianbyarna. I bataljerna kommenderas
ofta indianer från samma by och samma familj, hvilka tvingats till
krigstjänst hos motsatta partier, att skjuta ned hvarandra.
Under det virrvarr, som nu rådde i Nahuizalco, kunde jag föga
uträtta. JOSE BELTRAN, den utmärkte indian, som var min tolk och
allt i allo, låg gömd i en grotta i en af de djupa floddalarne.
Hela den öfriga manliga befolkningen var i krigstjänst eller dolde
sig i skogarne. Någon längre resa kunde jag ej företaga, ty på
vägar och stigar mötte man beständigt väpnade och berusade
skaror, och osäkerheten var mycket stor. Under afvaktan att lugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
