Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Etnografiska undersökningar öfver aztekerna i Salvador. Af C. V. Hartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Q2 C. V. HARTMAN.
samlat och i sitt nyligen utgifna arbete »Nahuatlismos de Costa
Rica» upptagit öfver 400 aztekiska ord, hvilka den spansktalande
befolkningen därstädes nu begagnar och hvilka brukas icke endast
i dagligt tal, utan äfven i skriftspråket, i pressen och i litteraturen.
Den äfven i Costa Rica af C. GAGINI publicerade »Barbarismos»
samt BÅTRES JAUREGUIS »Provincialismos» och A. MEMBRENAS
»Hon-durenismos», det förra arbetet utgifvet i Guatemala, det senare i
Honduras, upptaga likaledes en stor mängd sådana ord. Dessa
»nahuatlismer» beteckna åtskilliga i det dagliga lifvet allmänt
förekommande begrepp, såsom husgeråd, maträtter, växter, frukter etc.
Många äro slangord och binamn, andra hafva verbal betydelse o. s. v.
Ett ytterligare bevis på det aztekiska språkets lifskraft lämnar
dess förmåga af nybildningar. Efter spanjorernas ankomst har det
vuxit med ett tusental nya ord af aztekisk stam för att kunna
beteckna den mångfald föremål och föreställningar, som den spanska
kulturen bragt med sig. |
Ännu lifskraftigare än nahuatl-språket har emellertid dess
grannspråk Maya visat sig vara. Detta har i Yucatån tagit
öfverhand öfver spanskan och talas nu där, utom af de 200 ooo
indianerna af ren stam, af 100000 personer af blandad och hvit ras.
Söder om Mexikos gräns äro nahuatl-dialekterna stadda i
hastigt utdöende, och spanskan har intagit deras plats.
SQUIRE besökte på i85O-talet den aztekiska koloni, som
slagit sig ned vid Nicaragua-sjön, och då talades där ännu en aztekisk
dialekt. Den korta ordlista af omkring 100 ord, som han då
sammanställde, samt det af BRINTON meddelade dramatiska arbetet,
»Gue-guence^-baletten, som dock till största delen innehåller spanska ord,
utgöra allt det språkmaterial från denna dialekt, som blifvit
beva-radt åt eftervärlden, och lämnar det enda säkra bevis för att detta
ännu talrika indianfolk tillhör den aztekiska stammen. När
BEH-RENDT ett tjugotal år senare besökte samma stam, kunde han icke
uppleta en enda individ, som talade sitt fädernespråk.
Från Salvadors azteker, de s. k. pipilerna, har man hittills
endast ägt tvenne smärre ordlistor på ett par hundra ord,
upptecknade af SQUIRE och den berömde österrikiske botanisten SCHERZER.
Språket talas här numera knappast af mer än en fjärdedel af
indianbefolkningen, omkring 20-30 ooo individer. I de flesta byarna
är det allaredan undanträngdt af spanskan, och länge kan det icke
dröja förr än det är alldeles Utrotadt. Den ordlista jämte ett antal
fraser, uttryck och vändningar, jag här insamlat, bildar det enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
