Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Etnografiska undersökningar öfver aztekerna i Salvador. Af C. V. Hartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETNOGRAFISKA UNDERSÖKNINGAR ÖFVER AZTEKERNA I SALVADOR. 31 I
alstren och spanska väfstolars produkter hafva nämligen nästan helt
och hållet här utträngt den inhemska varan. Bomullsodlingen har
alldeles upphört i dessa trakter. Här och hvar i trädgårdstäpporna
ser man visserligen en och annan bomullsbuske, och någon gammal
gumma skördar, som fordom, det hvita dunet och spinner själf tråd
däraf. Fröna afskiljas då för hand, den rensade bomullen bredes
ut på en hud eller ett täcke, och dammet aflägsnas med en af fem
sammanfogade rör förfärdigad slaga (Sp. apporeador], fig. 25.
Tråden spinnes för hand med en ungefär 27 cm. lång spole
(md-lacat), som sättes i rörelse med högra handen, medan den vänstra
formar tråden och matar spolen från en med bomull fylld korg.
Under arbetet löper spolen i en liten kalebasskål (gudcal mdlacat)
som hvilar i spinnerskans sköte. Som sagdt tillverkas dock
numera bomullstråd endast högst sällan. Väfnadsindustrien inskränker
Fig. 25. Bomullsslaga. L. 65 cm.
Fig. 24. Rörkorg. H. 25 cm.
sig nästan blott och bart till förfärdigandet af kvinnobälten på de
primitiva apparaterna. Fig. 26 visar en härmed sysselsatt aztekisk
kvinna i Izalco. Blott i tvenne städer, Izalco och Ataco, får man
numera se dessa enkla stolar. Den färgade tråd, hvaraf bältena
väfvas, köpes i handelsbodarna i Sonsonate. I Izalco, där de flesta
kvinnor använda bälten, väfvas de ännu i stort antal. De äro prydda
med olika mönster, framställande djur- och människobilder, som dock
äro urartade och klumpiga i jämförelse med dem som väfvas hos
närboende folk i Guatemala.
Besöker man den spanska staden Sonsonate, hvarest det under
torgdagarne vimlar af pipil-kvinnor från olika samhällen,
igenkänner man strax Izalco-kvinnorna på deras brokiga bälten.
Understundom uppträda dock här kvinnor af samma stam, som bära
rödgula, smalare bälten med rent lineära mönster. Dessa äro från
Ataco. Kvinnorna från de öfriga byarna bära i hvardagslag inga
bälten. I Nahuizalco och Yuayua förärar brudgummen
understundom Izalco-bälten såsom gåfva åt sin brud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
