Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Etnografiska undersökningar öfver aztekerna i Salvador. Af C. V. Hartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3’4
C. V. HARTMAN.
tiden är inne att börja raspningen. Först bultas bladen med en
träklubba (Sp. masö] af samma form, som den i fig. 19 af bildades
Toppen af bladet, ett omkring 5 cm. långt stycke, vikes därefter
ned och hakas fast i snaran på framsidan af huapal, en ungefär
1,30 m. lång, 0,40 m. bred trästock (fig. 28). Denna, hvars framsida
är flathuggen, placeras mot en husvägg i något lutande ställning.
Arbetaren fattar nu med båda händerna ett redskap kalladt
itch-mayty fiberskrapa (fig. 27), ett kanotlikt urhålkadt, skarpkantad!
stycke af den käppsmala ^^/^^^/-palmens stam, och med detta,
skrapas bladet hårdt uppifrån nedåt, så att den
gröna köttmassan aflägsnas och till sist det hvita
trådknippet hänger bart. Trådknippena
upphängas under ett par dagar i solen för att torkas
och blekas. När snören skola förfärdigas,
särskiljas små fiberknippen och snos för hand på
knäet Vid reptillverkning användes ett
instrument af trä, kalladt cutarrahuia, bestående af
en smal, ungefär 50 cm. lång käpp, på
hvilkens öfre ände en ungefär 25 cm. lång, 6 cm.
bred, tung träskifva är uppträdd. Denna är
genomborrad nära ena änden. Vid den motsatta
fasthakas de snören, som skola snos samman, och
medelst kraftig svängning af käppen med högra
handen sättes skifvan i hastigt kretsande rörelse..
Samma redskap förekommer under samma namn
i Chihuahua och användes af mexikanarne för att
sno lariettas, tagelrep. I Nahuizalco spann man
fordom tråd af agavefibrer medelst ett slags slända
(mä/acatjafden form, som fig. 29 visar. Den stora,,
tunna, cirkelrunda trissan består af en lerskifva, vanligtvis en bit
af en comäl, tortilla-panna, som gifvits denna form. De
förvärfvade exemplaren förfärdigades på beställning af en gammal man.
En viktig industri hos pipilerna är dessutom snidandet af skålar
och andra kärl af kalebassträdens fruktskal. Utrymmet tillåter dock
icke att nu redogöra härför, ej heller för lerkärlsfabrikationen.
I Salvador hos aztekerna liksom öfverallt i spanska Amerika, där
katolikerna sedan århundraden haft sina tempel, hafva deras präster
systematiskt, utan hänsyn till medel och sätt, sökt utrota de gamla
religiösa föreställningarna och därvid i främsta rummet vändt sig
Fig. 29. Fiberslända.
L. 43 cm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
