Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Geografien vid de tyska universiteten. Af Karl Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YMER igOl. H. 3.
Geografien vid de tyska universiteten.
Af Karl Ahlenius.
Tyskland kan med full rätt tillräkna sig äran att ha gått i
spetsen för arbetet på geografiens utveckling till en modern vetenskap;
namn som ALEXANDER VON HUMBOLDT, KARL RITTER och OSKAR
PESCHEL skola alltid nämnas bland de banbrytande på detta område.
Det är också tyska forskares förtjänst, att geografien i ledet bland
andra samtidens systematiska vetenskaper förvärfvat sig säte och
stämma vid universiteten. Sedan RITTERS död 1859 var geografien
länge försvunnen från de tyska lärosätena, men år 1871, då PESCHEL
kallades till ordinarie professor i geografi vid Leipzigs universitet,
inleddes en ny period, hvarunder den ena geografiprofessuren efter
den andra upprättades. Och numera äga Tysklands alla 21
universitet, på ett undantag när (Rostock), lärostolar i geografi. Så är
äfven förhållandet med Österrikes tyska högskolor, och efter tyskt
föredöme har sedermera det ena kulturlandet efter det andra, senast
Sverige, inträdt i denna reformrörelse.
Länge rådde emellertid mycket skilda meningar beträffande
geografiens art och omfattning som vetenskap. A ena sidan ville
anhängarne af den Ritterska skolan ställa geografien i nära
samband med historien, å andra sidan har en och annan metodiker,
exempelvis GERLAND i Strassburg, velat göra geografien till en ren
naturvetenskap och särskildt till en väsentligen fysikalisk vetenskap
om jorden, eller åtminstone göra detta vetande, den s. k.
geofysiken, till geografiens medelpunkt. Båda dessa riktningar ha visat
sig leda till en ensidig uppfattning; beträffande särskildt geofysiken
är denna vetenskap fullkomligt främmande icke blott för
människans geografi utan äfven för växt- och djurgeografien och i all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
