Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Geografien vid de tyska universiteten. Af Karl Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEOGRAFIEN VID DE TYSKA UNIVERSITETEN. 327
Enligt HETTNER/SOITI jag här närmast följer, kan man med en viss
rätt beteckna denna geografiens nyaste utveckling som ett
återvändande till Ritter, visserligen ej till det ensidiga utförandet af
hans tankar, genom honom själf och hans lärjungar, utan ett
återvändande till den stora grundidén i hans vetenskapliga sträfvande
öfver hufvud. Ty RITTER ställde som geografiens uppgift en
allsidig, natur och människolif omfattande, i alla delar vetenskaplig
behandling af de enskilda rummen på jordytan samt en jämförande
karakteristik och förklaring af dessas olika beskaffenhet RITTER
själf hade blott ofullkomligt förmått lösa denna uppgift och delvis
äfven förlorat densamma ur sikte; men den moderna geografien
har på nytt tagit upp den i hela dess omfång och bearbetar den
med nutidens fullkomligare metoder och hjälpmedel.
Denna nya uppfattning af geografien har till en början
kommit behandlingen af den fasta jordytan och dess former till godo,
och geografien har systematiskt ägnat sig åt det vetenskapliga
utforskandet af kustbildningar, terrängförhållanden, bevattning o. s. v.
Studiet af den fasta jordytans gestalt och naturliga beskaffenhet
har naturligtvis måst byggas på dynamisk-geologisk grundval.
Men i och med detsamma har geografien också kommit på det
klara med sitt förhållande till geologien. Det finnes ett
gränsområde, där båda vetenskaperna beröra hvarandra, men i det hela ha
dessa olika metoder och olika uppgifter, då geologiens egentliga
mål är jordens historia, geografiens däremot utrönandet af
jordytans lokala olikheter i dess förhållande till bevattning, klimat,
växt- och djurlif, människolif och kultur.
Äfven speciellt människans geografi har på senare tider blifvit
allt mera metodiskt klargjord och fördjupad samt är numera i
Tyskland föremål för ifriga forskningar. Vetenskapen om förhållandet
mellan jorden och människan har af FRIEDRICH RATZEL fått den
träffande benämningen antr öp ogeografi* och har äfven af
RICHTHOFEN betecknats som den geografiska forskningens högsta, om
också svåraste uppgift.2 Antropo geografi en omfattar
befolknings-geografi, bebyggandet i afseende på läge och utbredning,
produktion och produkter, samfärdsel och handelsgeografi samt politisk
geografi. Antropogeografien ställer som sitt bestämda, fast
begränsade mål att behandla stater och folk i förhållande till rummet
och i samband med jordytans naturliga beskaffenhet.
1 Anthropogeographie, I-II. Stuttgart. i:sta uppl. 1882, 2:dra uppl. 1899.
2 Aufgaben und Methoden der heutigen Geographie. Leipzig 1883.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
