Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Notiser - E. o. professuren i geografi vid Uppsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 NOTISER.
ning. Insatserna från humanistiskt håll falla, med lätt räknade undantag,
blott inom den äldre geografiens historia. Denna må äga sin betydelse,
men den är icke tillräcklig att dokumentera duglighet till vetenskapligt
arbete på ett fält, som har så många stora olösta problem att behandla,
som geografien i modern mening har.
Den som, utan att äga närmare sakkunskap, önskar bilda sig ett
möjligast objektivt omdöme om den moderna geografiska vetenskapens
innehåll och uppgifter, kan göra sig den ringa mödan att ögna genom de
senaste internationella geografkongressernas tryckta förhandlingar. (London
1895 och Berlin 1899.) Utan att öfvervärdera dylika kongressers betydelse
torde man dock få anse dem såsom tämligen tillförlitliga indikatorer i
detta hänseende. Man skall finna, att de uppställda frågorna och förda
förhandlingarna till åtminstone 80, kanske 90 % falla inom
naturforskningens område eller gå ut ifrån naturvetenskapliga förutsättningar, och
att det är högst få ämnen, som i samma grad höra i hop med de
humanistiska disciplinerna. Londonkongressens förhandlingar erbjuda därjämte
för nu föreliggande fråga ett särskildt intresse därutinnan, att
universitetsundervisningen i geografi då utgjorde föremål för åtskilliga föredrag, hvari
förhållandena i Frankrike, Tyskland och England afhandlades.
Då jag, såsom torde framgå af det nu anförda, icke hyser ringaste
tvekan om geografiens ställning vid universitetet, finner jag ingen
anledning att uppskjuta denna frågas afgörande, till dess de sökandes meriter
skola tagas under ompröfning. Tvärtom anser jag, att professurens natur,
både i de eventuelle sökandenas intresse och för deras skull, som ha att
med endast sakliga hänsyn afgifva sitt votum, bör vara vid
ledigförklaran-det tydligt och klart angifven.
Jag föreslår fördenskull, att fakulteten ville för sin del hemställa:
1:0) att de sökande till e. o. professuren i geografi böra i första
rummet ha styrkt sin kompetens inom den fysiska geografien;
2:0) att professuren må föras till den matematisk-naturvetenskapliga
sektionen, med rätt för innehafvaren att adjungeras i den humanistiska i
sådana geografien rörande frågor, som denna sektion enligt nu gällande
statuter kan ha att behandla.
Prof. HJÄRNE, som vid frågans behandling den 25 sept. förde
kommittémajoritetens talan, anförde därvid till protokollet följande, hvarefter
frågan bordlades.
För min del uppfattar jag kommitténs förslag, att den blifvande
professorn i geografi må efter eget val bestämma, till hvilkendera af
fakultetens sektioner han skall räknas, väsentligen såsom en lösning af en rent
formell fråga, som betingas af våra universitetsanordningar, men icke är
af någon genomgripande betydelse för geografiens behandling såsom
vetenskapligt läroämne. För så vidt som man till äfventyrs skulle vilja begagna
sig af denna formella fråga för att i förväg påtrycka den geografiska
professuren någon ensidig riktning, vare sig naturvetenskaplig eller
humanistisk, så nödgas jag likväl äfven i detta sammanhang uttryckligen betona,
att den moderna geografien såsom vetenskap och universitetsstudium just
består i den allt djupare inträngande utredningen af det samband och den
växelverkan, som framträda mellan det mänskliga kulturlifvets företeelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
