Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Ett bidrag till Östersjöns djurgeografi. Af Johan Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 JOHAN GUNNAR ANDERSSON.
Dessa lokalers belägenhet är angifven på bifogade kartskiss,
af hvilken synes, att Nrris i - 5 äro belägna utanför Bornholmsdjupet,
6-i o mellan Bornholmsdjupet och Landsortsdjupet samt ii -15
innanför (norr om) Landsortsdjupet, men på betydande djup. De
kunna sålunda anses vara ganska representativa för ostrakodfaunan
i den egentliga Östersjön. Jämföra vi nu dessa femton artlistor
med de på sidan 363 meddelade öfver djuphålornas fauna, finna vi
mellan de båda grupperna en utpräglad olikhet. Ej mindre än
75 % af de i Bornholmsdjupet funna ostrakodindividerna (40 ex.)
tillhöra Cythere tuberculata (25 ex.), Cythere limicola (3 ex.) och
Bythocythere simplex (2 ex.), medan endast 25 % do ex.) komma
på Östersjöns vanligaste bentoniska ostrakodform, Cytheridea
papil-losa. Äfven i Landsortsdjupet återfinna vi en af dessa former,
Cythere tuberculata, om än här mindre vanlig.
På de femton lokaler, som bilda den andra gruppen, träffades
däremot intet exemplar af de tre nämnda formerna, ehuru dessa
lokaler äro fördelade utefter hela längdutsträckningen af den
egentliga Östersjön och representera alla djup, som förefinnas utanför
djuphålorna, samt ehuru de femton profven innehöllo ett par
tusental ostrakodexemplar. På grundvalen af detta negativa
bevismaterial vågar jag antaga, att dessa formers förekomst inom
Östersjön högst sannolikt är inskränkt till djuphålorna, hvilka
förekomster sålunda äro fullständigt isolerade från ifrågavarande formers
stora utbredningsområde i Västerhafvet. Man får tills vidare åtnöja
sig med att anse detta antagande högst sannolikt, ty för dess
definitiva fastställande erfordras helt visst ett långt större antal
skrapningar, speciellt inom området mellan Bornholmsdjupet och
egentliga Östersjöns yttre gräns (linjen Gjedser-Darsser Ort), men det
torde förtjäna framhållas, att de här anförda lokalerna 4 och 5
synas vara mycket beviskraftiga, enär den ingående salta
underströmmen, i hvars vatten dessa former kunde väntas lefva, framgår
mellan Skåne och Bornholm.
Jag har redan antydt, att de tre här afhandlade formerna
hafva sitt egentligaste hemvist i Västerhafvet. Bythocythere
simplex uppträder vid Bohusläns kust, i Skelderviken och norra delen
af Öresund. Cythere limicola har jag däremot ännu ej funnit vid
Sveriges västkust, ehuru den sannolikt förekommer äfven här, enär
den träffats flerstädes vid Norges och Englands kuster.
Beträffande den tredje och viktigaste af dessa former, Cythere
tubercu-lata, har jag på bifogade karta sökt gifva en bild af dess utbred-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
