Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Om farleden till Uppsala och Fyris-åns reglering. Af Gustaf Nerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YMER IQOI. H. 4.
Om farleden till Uppsala och Fyris-åns reglering.
Af
Gustaf Nerman.
Af hela Mälaredalen torde ingen del lida mera af vatten än
den norr om Almarestäk belägna, och kändt är, att olägenheterna
däraf ökas med hvart år, som går. Orsakerna därtill äro de
ständigt fortgående dikningarna och vattenafledningarna, hvarigenom
vattensamlingar på mossar och andra sänka marker samt i sjöar,
hvilka förut afdunstat eller endast långsamt afrunnit, snart sagdt
på en gång frigöras.
Vattenstånden i Mälaren hafva under den förhistoriska tiden
otvifvelaktigt varit högre än nu, då vid Almarestäk funnits, förutom
det nuvarande afloppet, ytterligare två, det ena strax väster om
Slottsholmen och det andra väster om Stäkes-ön. Huruvida
förhållandet varit sådant äfven under senare tider, torde, med undantag
af det vid Slottsholmen, vara tvifvelaktigt nog.
På en år 1690 upprättad karta finnes visserligen antydd en
rännil väster om Stäkes-ön, men att döma af en undersökning,
verkställd år 1839 af öfversten O, MODIG, vill det synas, att därstädes
dock icke funnits något egentligt vattenaflopp. Den då befintliga
grafven, hvars botten låg 4.7 m. öfver tröskeln i Stockholms
nuvarande sluss, var 3.0 m. bred och på båda sidor klädd med
stenmurar. Vidare låg den naturliga marken i.s m. öfver nämnda
botten och således 6.5 m. öfver slusströskeln. Sannolikt är, att
nämnda graf under KARL XILs tid upptagits af ryska krigsfångar,
hvaraf det nuvarande namnet Ryssgrafven uppkommit, samt att
detta skett för att vid Almarestäk bereda ett bättre vattenaflopp
än det dåvarande. Omöjligt kan det icke heller vara, att nämnda
graf är ännu äldre och tillkommit då de katolske ärkebiskoparne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
