Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Om farleden till Uppsala och Fyris-åns reglering. Af Gustaf Nerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3/6 GUSTAF NERMAN.
Det område, hvarifrån nederbörden afrinner genom
Almare-stäk, har en ytvidd af 398 460 hektar, hvaraf 200 500 ligga nedan
och 197 960 ofvan Flottsund. Det senare området sönderfaller i två
hufvuddelar, i det 125050 komma på Fyris-ån ofvan Uppsala och
72910 där nedanom, hvaraf 69 950 ensamt komma på Säfja-åns
område. Jfr. kartan sid. 377. Mälarens yta ofvan Almarestäk
innehåller åter 9 300 hektar och således endast 2.3 procent af hela
området, hvilket förhållande lätt förklarar, hvarför sjön, så hastigt
som sker, stiger därstädes, då stor nederbörd äger rum. Af det
nedre området komma 75 ooo hektar på Örsunds-ån.
Vattenståndet i Fyris-ån, som fordom kallades Föres-ån, hvaraf
namnen Öfre och Nedre Föret ännu äro ett minne, har fordom
varit vida högre än nu, i följd hvaraf hela Kungsängen då stod
under vatten. Då detta ägde rum, hade ån vid Flottsund två
grenar, hvaraf den östra eller södra låg vid Kungshamn, så kalladt
emedan Uppsala-konungarnes drakskepp där lära haft sin vinterhamn.
Ännu 1331 funnos dessa två grenar, hvilket framgår af ett
den 4 juni samma år dagtecknadt salubref till ärkebiskopsstolen å
en del i »utarsta verkaenum in Flötasundum, videlicet brachiurn
australe», eller på nutidens svenska i »yttersta (fisk-)verken i
Flottsund, nämligen södra grenen».
Man vet icke, när den nuvarande farleden fördjupades så
mycket genom därvarande grusås, att grenen förbi Kungshamn och
därmed äfven Kungsängen torrlades.
Ett högre vattenstånd än det nuvarande i Fyris-ån måste
medföra ett sådant äfven i Säfja-ån, som har sitt utlopp i Öfre Föret.
Häraf förklaras det kända förhållandet, att på sistnämnda å funnits
en farled, som sträckt sig genom de sänka markerna i Lägga,
Östuna, Husby och Gottröra socknar, samt därifrån vidare genom
Hederviken och Garnsviken till den vid Trälhafvet utanför
Vaxholm belägna gården Tuna, som ägts af ärkebiskopen GUSTAF
TROLLE, hvarför den kallades Biskopstuna. Efter honom fick
ifrågavarande saltsjöfjärd namnet Trollehafvet, som sedermera blifvit
för-vrängdt till Trälhafvet.
Vid denna farled ligga Mora stenar och har legat Folklands
tingslag, fordom en nagel i ögat på Sigtunaborna, hvilka däri
sågo en medtäflare i handeln och omsättningen med de gamla
Folklanden, Attundaland och Tiundaland. Af hela denna farled
begagnas numera endast den obetydliga del, som kallas Åkers kanal
och förenar Garnsviken med Saltsjön medelst en sluss vid Åker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
